Efter att ha klarat av brexitfrågan övergick EU-ledarna vid veckans toppmöte i Bryssel till att diskutera relationen till Turkiet och EU:s framtida utvidgning.

Trots att det kommer att dröja många år innan något nytt EU-land kan bli aktuellt är frågan känslig. Det som nu diskuteras är om Nordmakedonien och Albanien ska få tillstånd att ens börja förhandla om EU-medlemskap.

Löfte gavs i fjol om ett beslut i juni i år. Men då bollades allt bara vidare till nu i höst.

– Alla är överens om att betydelsen av att vi håller västra Balkan väldigt nära och fortsätta samarbete, inte minst av säkerhetsskäl. De allra flesta ser behovet av att verka för att komma till förhandling så snart som möjligt, säger Sveriges statsminister Stefan Löfven (S).

Och inte heller nu ges några besked. När den första toppmötesdagen avslutades vid två-tiden på natten gjordes inget uttalande alls om läget för de två länderna, sedan stats- och regeringscheferna inte kunnat enas om vad som bör hända nu.

Franskt motstånd

Så gott som samtliga EU-medlemmar ger visserligen tummen upp för att åtminstone förhandla med Nordmakedonien, efter landets namnbyte i vintras. Däremot är fler länder tveksamma till att ge klartecken till Albanien.

Men enighet krävs – och Frankrike säger ihärdigt nej.

Frankrike vill att EU först reformerar hela inträdesprocessen, som anklagats för att både ta för lång tid och inte sätta tillräcklig press på nya medlemsländer att genomföra nödvändiga ekonomiska och juridiska reformer.

-Ärligt talat har det varit lite för mycket känslor i det här. Även om en förhandlingsstart godkänns kommer den inte att inledas förrän nästa år. Och sedan kommer själva processen att ta många år, säger en högt uppsatt EU-källa – som samtidigt försöker tona ned motsättningarna.

En möjlighet som nu kan bli aktuell är att skjuta på beslutet till i vår, inför det EU-toppmöte om västra Balkan som planerats till Zagreb den 6-7 maj.