Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Här lämnar Japans kejsare Akihito över tronen till sin son Naruhito. Foto: AFPVisa alla (7)
Visa alla (7)

Nye kejsaren ändrar Japans tideräkning

Uppdaterad
Publicerad

I Japan håller man tummarna för att landets datorer inte ska krascha vid övergången till den nya tideräkningen. Med kejsare Naruhitos tillträde den 1 maj kommer den nya eran ”Reiwa” att inledas. Alla dokument och handlingar måste skrivas om.

Under stort hemlighetsmakeri har en expertgrupp kommit fram till att namnet på den nya eran ska vara ”Reiwa”. Det är en sorts ordspråk som ska symbolisera tiden med den nye kejsaren.

Ordet består av två tecken: Rei som betyder ordning  eller gynnsam och wa som står för fred eller harmoni. Enligt den japanska ambassaden i Sverige kan man tolka namnet som ”Vacker harmoni”.

Militära associationer?

Spekulationerna om innehållet i tecknen är i full gång. I sociala medier har vissa noterat ordet befallning  och kontroversiella militära undertoner.

– Det är typiskt för de japanska skrivtecknen att de kan betyda olika saker i olika sammanhang, säger Japankännaren och författaren Monica Braw till SVT Nyheter.

Här kan du se hela SVT:s sändning från ceremonin.

Oro för datahaverier

För att undvika administrativt kaos tillkännagavs det nya namnet en månad innan den nya eran börjar gälla. Eftersom alla officiella handlingar, brev, kalendrar och mynt måste prydas med de två tecknen finns en oro för datahaverier och problem. Ministerier och de flesta stora företag använder dock även den västerländska tideräkningen i sina system.

En del kejsare har bytt namn även under pågående period, oftast efter en kris eller katastrof för att få undersåtarna att gå vidare och göra en omstart i en anda av tillförsikt.

Kejsar Akihitos tideräkning ”Heisei” (Uppnå fred) började när han kröntes 1989. Han tillåts att abdikera av hälsoskäl enligt en ny lag. Foto: AP

Den avgående kejsaren Akihitos period kallades ”Heisei”, vilket betyder ”Uppnå fred”. Eran har pågått under de 31 år han suttit på krysantemumtronen fram till abdikationen den 30 april.

”Heisei” har präglats av fred, men för många japaner förknippas den nu 85-årige Akihitos kejsartid även med stora naturkatastrofer som jordbävningen och kärnkraftsolyckan i Fukushima.

– Kejsarparet Akihito och Michiko har försökt att modernisera den hårt styrda rollen. De har besökt drabbade människor och visat sitt deltagande genom att gå ner på knä. Paret har rest till krigsskådeplatser och bett för alla stupade, ett sätt att antyda Japans skuld till kriget, säger Monica Braw.

Kejsarparet Akihito och Michiko besökte evakuerade efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011. Foto: Reuters/Issei Kato

Den mer än tusenåriga japanska monarkin går nu in i ett nytt skede och kanske en ny tidsanda med kejsare Naruhito och kejsarinnan Masako. Han lär vara tillbakadragen och Masako lär vara svårt psykiskt sjuk sedan många år tillbaka. Många frågar sig hur mycket de kommer att kunna delta i de traditionstyngda ceremonierna.

2006 framträdde kronprinsparet Masako och Naruhito i kejsarpalatset i Tokyo för att hälsa det nya året. Foto: AP/Koji Sasahara

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Japans kejsare i ritual innan ceremonin för hans abdikation Foto: TT/SVT

Fakta: Japans kejsarperioder

Visa

Det har funnits 250 kejserliga tideräkningar. De senaste namngivna perioderna har varit:

1868-1912: Meiji (upplyst styre)

1912-1926: Taisho (stor rättfärdighet)

1926-1989: Showa (upphöjd harmoni)

1989-2019: Heisei (uppnå fred)

2019-        : Reiwa (vacker harmoni)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer