Kampen om Mosul: Vad händer sen?

Uppdaterad
Publicerad

En bräcklig koalition mellan olika irakiska och kurdiska styrkor har som gemensamt mål att driva IS ut ur Mosul. Än är inte IS besegrat, och det kan ta lång tid innan de bekämpas i Mosul-regionen. Men vad händer efter IS besegrats i det slag som nu pågår om landets näst största stad?

Enligt SVT:s Mellanösternkorrespondent, Stefan Åsberg, är irakiska och kurdiska styrkor långt ifrån att ta över själva staden Mosul, och just nu pågår flera offensiver mot mindre satellitstäder.  

Stora utmaningar för armén

– Just nu ligger ansvaret hos den irakiska arméns specialförband som har infiltratörer inne i Mosul. Nu ska man ta reda på var IS-ledare är och vilka vapen de har, säger Stefan Åsberg.

Slaget om Mosul 2016-2017

Ett stort problem är att IS är så oförutsägbart – man vet inte hur de kommer agera när och om Mosul faller.

– Ja, det är det stora problemet. Hur kommer man utnyttja befolkningen inne i Mosul? Kommer man avrätta människor? Använda civila som sköld mot arméns anfall? Det här är arméns stora utmaning: Att ta sig in i Mosul utan att skada för många civila, säger Stefan Åsberg.

Men vad händer när och om Mosul faller och IS bekämpas? Statsvetaren Salam Karam, som doktorerat på Iraks konstitution, är orolig för vad de interna spänningarna kommer att innebära efter slaget om Mosul är över.

Splittrade grupperingar i Irak

– Regeringen domineras i dag av shiamuslimer, som fick styra Irak först efter 2003. Där finns grupper och politiker som har drivit en väldigt aggressiv shia-orienterad politik som går ut på centralisering av makten. Det har skapat konflikter med kurderna, som har lidit mycket av centralstyret i Bagdad.

– På grund av en aggressiv shiitisk politik har många sunnimuslimer försökt skapa sin egen region precis som kurderna. Men de försöken har blockerats av regering i Bagdad som slog ner sunni-uppror år 2011. Många sunniaraber valde hellre att leva under IS än att leva under shiadominerad irakisk stat.

Nya allianser komplicerar konflikten

Bortom att driva ut IS har dessa grupper inga gemensamma mål, enligt Salam Karam. Politiska ledare styr över egna beväpnade miliser som inte lyder under staten. Det finns stora risker för ökad konfrontation. Dessutom har Iraks grannländer lagt sig i konflikten, vilket komplicerar ännu mer.

– Bland annat har Turkiet, som inte har goda relationer med Bagdad, lagt sig i konflikten. Det har bildats en allians mellan Turkiet och en av de irakiska kurdernas största politiska partier. Sen har det även bildats en allians mellan ett annat kurdiskt parti och Iran och regeringen i Bagdad för att motverka Turkiets inflytande.

– Den regionala kampen mellan Iran och Saudiarabien finns också, där Saudi stöttar vem som helst som kan bekämpa shiaislam och Iran. Dessutom har vi EU och USA som ger vapen till vem som helst som kämpar mot IS. USA ger vapen till Iraks regering, sunnimiliser och kurder.

Federalism en möjlig lösning

Karam säger att den irakiska befolkningen har levt under krig och våld sedan 1980-talet, och att bryta den våldsspiralen inte kommer att vara lätt. Men han ser federalstaten som en lösning på sekteristiska spänningar.

– Egentligen har man federalstruktur i Irak. Man kan fördela makten mellan centrum i Bagdad och landets regioner. Om man tillämpar federalismen i Irak kan man lyckas.

Tror du att det kommer hända i en snar framtid?

– Nej, just nu tror jag inte det kommer hända – det finns för många motstridiga intressen, säger Salam Karam.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Slaget om Mosul 2016-2017

Mer i ämnet