Kina drabbas hårt av jordbävningar

Uppdaterad
Publicerad

Kina är långt ifrån världens mest jordbävningsdrabbade land. Men med över 1,3 miljarder invånare drabbas landet hårt även vid mindre skalv.

Jordbävningarna i Kina kan enligt Björn Lund, seisomolog vid Uppsala Universitet, mäta upp mot 8 på richterskalan, men inte mer. Betydligt kraftigare jordbävningar kan drabba länder som Chile och Indonesien, som ligger i så kallade subduktionszoner.

-Problemet i Kina är att det är så tätbefolkat. Och ett generellt problem i fattiga länder som drabbas av jordbävningar är dålig byggteknik. Man staplar gärna tegel utan att använda armering och när det skakar så får det hemska konsekvenser, säger Björn Lund.

Rika länder bättre rustade

För rika länder är kraftiga jordbävningar inte alls lika förödande. I till exempel USA och Japan, som drabbats av mycket kraftiga skalv, är byggtekniken mer påkostad. I den japanska miljonstaden Kobe, som 1995 skakades av en jordbävning som mätte 7,2 på richterskalan, dog endast 5.000 människor.

-Men nu har Kina hårdare regler och bättre byggnormer. Men de ska efterlevas också och det finns en del slarv och fusk, säger Björn Lund.

I maj 2008 drabbades Sichuan-provinsen, granne med Qinghai-provinsen, av en förödande jordbävning där drygt 87.000 människor dog och hundratusentals skadades. Skalvet hade en magnitud på 7,5 – precis som det skalv som 1976 förstörde miljonstaden Tangshan. Där var den officiella dödssiffran 255.000, men i själva verket kan den ha uppgått till över 600.000.

Fredrik Önnevall var utrikeskorrespondent för SVT 2008 och rapporterade från skalvet i Sichuan.

-Det mesta i tidningarna och på tv handlade om hur bra allt gick och hur framgångsrikt räddningsarbetet fortskred. De som bestämmer tar tillfället i akt att kabla ut positiva bilder av räddningsarbetet och plocka politiska poäng, säger han.

Fredrik Önnevall tror också att det skulle vara svårare för statlig media att kontrollera informationen om en jordbävning skulle drabba någon av Kinas större städer.

-På landet är inte befolkningen uppkopplad och kan inte ge sin egen version av räddningsarbetet. Man får helt förlita sig på media som reser dit och rapporterar. Hade det skett i någon större stad, så hade vanliga människor bloggat och twittrat och gett en annan bild av katastrofen.

Byggfusk förvärrar

Fredrik Önnevall minns efterdyningarna efter jordbävningen i Sichuan-provinsen. Då gjordes det en del officiella utredningar om byggfusk, men utredningen konstaterade ingenting.

-Visst finns det regler, men det finns samtidigt ett utbrett byggfusk. Då var det mycket ilska runt om i Kina för att många skolor hade rasat samman och föräldrar protesterade högljutt. En person som hjälpte drabbade föräldrar och gav dem juridiska råd, sattes sedan i fängelse.

Bättre katastrofhjälp i framtiden

Seismologen Björn Lund påpekar att ett skalv på upp mot 8 på richterskalan i närheten av någon av Kinas större städer skulle kunna få katastrofala följder. Men med landets ökade ekonomiska välstånd kommer större satsningar på forskning och mätutrustning för att förebygga och förstå jordbävningar.

-Man samarbetar en hel del med forskare från övriga världen och har satsat mycket på GPS-instrument och seismometrar, som mäter markrörelser. Så nu har Kina bra data. Något de inte hade tidigare.

Johan Wicklén

Fakta: Jordbävningar i Kina

• Onsdagens skalv i provinsen Qinghai uppmättes till magnituden 6,9, och har hittills krävt 400 dödsoffer.

• Ingen plattgräns går igenom Kina, men längs Himalaya, möts den indiska och den eurasiska plattan.

• Skalvet i dag och det stora skalvet i Sichuan-provinsen 2008 berodde på att den indiska plattan trycker på söderifrån, vilket i sin tur skapar ett tryck i jordskorpan och frigör rörelser som kan ge jordbävningar i södra och sydvästra Kina.

Källa: Björn Lund, seismolog vid Uppsala Universitet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.