Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
– Det är som en 48-kilos lättviktsboxare som provocerar fram en boxningsfajt med en 86-kilos tungsviktsboxare, säger kinas ambassadör i Sverige Gui Congyou om svenska medier. Foto: Jonas Ekströmer / TT

Kinas ambassadör: Svensk media är som grälmuckande ”lättviktsboxare”

Uppdaterad
Publicerad

Svenska mediers kritik av bristen på mänskliga rättigheter och pressfrihet i Kina är som en ”lättviktsboxare som försöker provocera fram en fajt med en tungviktsboxare”. Det säger Kinas ambassadör i Sverige i en intervju med SVT.

Ambassadören Gui Congyou har sedan han utsågs 2018 haft stort fokus på att försöka ändra den svenska bilden av Kina. Flera svenska nyhetsredaktioner har upprepade gånger kontaktats av ambassadören som framfört kritik mot publiceringar, kritik som enligt bland annat Expressen och Svenska Dagbladet tidvis varit ”aggressiv” och hotfull.

Gui Congyou uppmanar svenska medier och journalister att inte lägga sig i Kinas interna angelägenheter. Han säger att de ”allvarliga attackerna och smutskastningen” av Kinas kommunistparti och regering påminner honom om två boxare.

– Det är som en 48-kilos lättviktsboxare som provocerar fram en boxningsfajt med en 86-kilos tungsviktsboxare och 86-kilosboxaren utav vänlighet och god vilja uppmanar 48-kilosboxaren att sköta sig själv.

Gui Congyou fortsätter:

– Dock vägrar lättviktsboxaren att lyssna på rådet. Istället insisterar han på att bryta sig in i tungviktsboxarens hem. Vilket val har då tungviktsboxaren? frågar ambassadör Gui Congyou retoriskt, samtidigt som han lutar sig framåt i den stora kinesiska fåtölj han sitter i.

Ambassadören undviker att svara på frågan om vad tungviktsboxaren konkret till slut kommer att göra.

-Först ger vi lättviktsboxaren rådet att avlägsna sig på ett vänligt sätt eftersom denna sortens provokationer enbart skadar honom själv. Vi har inga intentioner om att skada någon. Om de vägrar att lyssna på vårt råd en, två och tre gånger kommer vi att fortsätta rådgivningen.

Stridsflygplan och flagga

Intervjun sker i ett officiellt mötesrum inne på det stora ambassadområdets huvudbyggnad på Gärdet i Stockholm. Bakom ambassadören hänger en stor röd kinesisk flagga, i ett hörn står en modell av det kinesiska stridsflygplanet F15.

Enligt Gui Congyou är journalistiken och medias roll att ”bygga en bro bestående av kommunikation, ömsesidig förståelse och samarbete mellan folk, mellan samhällen och mellan länder och spela en positiv roll.”

-Om kinesisk media följer dessa principer så åtnjuter de pressfrihet. Om kinesisk media kränker principerna kommer de först att kritiseras och i värsta fall hållas juridiskt ansvariga.

Ambassadören säger också att han delar svenska mediechefers syn på att journalistiken har en viktig roll i att granska regeringen och politiker.

-En viktig del för kinesisk media är att övervaka den kinesiska regeringen. Men kritiken och övervakningen måste vara konstruktiv och korrekt.

Hur ser du då på att flera utländska journalister i Kina inte fått förlängt visa och tvingats lämna landet efter att de publicerat granskningar av bland annat misstänkt korruption inom regeringen?

-Jag känner inte till detta. Men jag är inte säker på att journalisterna berättade de verkliga orsakerna till att de inte fick förnyat visa, säger Gui Congyou.

Mer aktiv kommunikation

Kinas ambassadör bekräftar bilden från svenska nyhetsredaktioner av en mycket mer aktiv hållning från Kinas regering och ambassad gentemot kritiska svenska medier. Gui Gonggyou berättar att han, när han kom till Sverige 2018 efter att han lämnat det så kallade kreditivbrevet till svenske konungen, genast försökte publicera en debattartikel i de största svenska dagstidningarna. Artikeln handlade om ambassadörens uppdrag att ”bygga en kommunikationsbro” mellan de två länderna. Enligt ambassadören ville ingen publicera den.

– Det gav oss intrycket av att den svenska sidan inte ville acceptera vänskap och god vilja från den kinesiska sidan. Samtidigt läste vi artiklar från svensk media som smutskastade och innehöll felaktigheter om Kina, säger Gui Congyou.

Han berättar att ambassaden då beslutade att inleda en ”mer aktiv kommunikation” med svenska journalister och svensk media.

Enligt Gui Congyou vägrar vissa journalister att åka till Kina för att se hur det ser ut.

– Istället sitter de på sina rum och smutskastar och försöker hitta på anklagelser mot Kina, säger han.

Hoppas på förändring

Han jämför dem med den ryske författaren Anton Tjechovs novell, som på svenska heter ungefär Mannen i fodralet, som handlar om en misstänksam och paranoid lärare som klär sig i galoscher och ytterrock och bär paraply även när det är fint väder.

– Vi hoppas verkligen att dessa mediaföretag och journalister kan komma ut från sin isolering och öppna ögonen till mångfalden och förändringarna i världen, säger Gui Congyou medan han skruvar på sitt tekoppslock.

Om jag skrev en kritisk artikel om protesterna mot Kina i Hongkong, skulle det då påverka min möjlighet att få ett visum till Kina?

– För det första anser jag inte att det är lämpligt att skriva kritiska artiklar om Kina baserade på protesterna i Honkong, säger Gui Congyou.

Han säger att ”de så kallade protesterna” inte alls är demokratiska, istället är det Hongkong-polisen och Honkong-regeringen som verkligen borde kallas demokrati.

Gui Congyou upprepar sin uppmaning till Sverige att sluta blanda sig i Kinas inre angelägenheter. Han menar att Sverige istället bör fokusera på sin egen historia.

– När det till exempel gäller mänskliga rättigheter, varför har den svenska regeringen än i dag inte bett om ursäkt till den samiska befolkningen? frågar Kinas ambassadör i Sverige.

(Sveriges sameminister gav å regeringens vägnar en offentlig ursäkt till samerna 1998 för hur staten behandlat dem genom historien).

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Kina och Sverige

Mer i ämnet