Aung San Suu Kyi kritiseras för hennes agerande kring minoritetsgruppen rohingyas. Foto: TT

Kravet: Burmas ledare Aung San Suu Kyi måste bli av med fredspriset

Publicerad

Brända byar och rapporter om döda kroppar. Över 300.000 namn har samlats in för att Burmas ledare Aung San Suu Kyi ska bli av med sitt Nobelpris, med anledning av våldet i delstaten Rakhine.
Men går det ens att kräva tillbaka ett fredspris? SVT Nyheter ger dig svaret.

Under de senaste veckorna har våldet eskalerat mot den muslimska minoritetsgruppen rohingya i delstaten Rakhine. FN bedömer att omkring 370.000 människor flytt sedan oroligheterna bröt ut den 25 augusti.

Många döda

De flesta som flyr är kvinnor och barn och många har omkommit när deras flyktbåtar kapsejsat.

Den stora flyktingströmmen kommer efter en ny våldsvåg sedan gerillagrupper attackerat polisposteringar och militärbaser. Men flyende och människorättsgrupper anklagar militären för att medvetet tvinga bort minoritetsgruppen. Enligt regeringskällor i Dhaka har Burma lagt ut landminor vid gränsen till Bangladesh, för att förhindra att de återvänder.

En våg av internationella protester varnar för folkmord av minoritetsgruppen i delstaten. FN larmar om etnisk rensning, skriver Reuters.

Lemlästade kroppar och brända byar

Vittnen berättar om brända byar och lemlästade döda i området – och kritiken växer nu mot Burmas ledare Aung San Suu Kyi. Så pass att en en namninsamling startat med målet att norska Nobelkommittén ska ta ifrån henne det fredspris hon tilldelades 1991.

Över 300.000 namn har hittills samlats in.

Malala twittrar

Initiativtagarna skriver i sin motivering att Nobelpriset bara ska ges till ”människor som har gjort sitt yttersta för det internationella brödraskapet och systerskapet”, och att värderingarna måste vårdas av pristagarna.

Eftersom initiativtagarna anser att Aung San Suu Kyi inte lever upp till detta vill de att hon blir av med utmärkelsen.

Fredspristagaren Malala twittrade i veckan, där hon uppmanar ledaren att agera:

Här är en tweet från Malala den 3 september 2017. Foto: Skärmdump från Twitter

Bryter tystnaden

I veckan bröt Burmas ledare tystnaden om våldet och massflykten från delstaten Rakhine.

I ett Facebookinlägg skyller hon krisen i landet på ”terrorister” och talar om ”ett jättelikt isberg av desinformation”. Men hon skriver inget om massflykten i Rakhine.

Här är Nobelkommitténs svar

Går det ens att ta ifrån någon ett fredspris?

Aung San Suu Kyi kom till makten 2015 och har sedan dess kritiserats för att inte hjälpa den utsatta gruppen som förföljs i landet. Men trots kritiken, och den namninsamling som lämnats över till norska Nobelkommittén, kommer Burmas ledare att behålla sitt pris.

– Varken Nobels fredspris eller Nobelstiftelsens stadgar tillåter att ett nobelpris dras tillbaka, säger Nobelkommitténs talesperson Olav Njølstad, till norska VG.

Enligt Olav Njølstad kommenterar inte norska Nobelkommittén tidigare fredsprisvinnares handlingar och det arbete de utför efter att de fått priset.

– Det är bara prisvinnarnas ansträngningar fram till prisutdelningen som Nobelutskottet bedömer, säger han.

TV: Från frihetskämpe till förtryckare?

Fakta: Rohingya — Burmas jagade minoritet

Visa

Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Burma i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare.

Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Burma. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyas ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser. Hundratusentals muslimer är nu på flykt sedan deras byar bränts ned och människor dödats.

Rohingyas bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia. Men majoriteten, cirka en miljon människor, lever i västra Burma.

Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazeera med flera

Fakta: Aung San Suu Kyi

Visa

Hon föddes 1945 i Rangoon. Fadern Aung San, som också var politiker, dödades när Aung San Suu Kyi bara var två år gammal. Från 15-årsåldern bodde Aung San Suu Kyi utomlands i bland annat Indien och Storbritannien.

1988 återvände hon till hemlandet och var med vid bildandet av partiet National League for Democracy – NLD.

1989 sattes hon i husarrest.

1990 vann hennes parti NLD parlamentsvalet stort. Men militärregimen vägrade att släppa ifrån sig makten och hon var kvar i husarrest till 1995.

1991 tilldelades hon Nobels fredspris.

2000 sattes hon åter i husarrest och blev kvar där, med undantag för några få korta avbrott, fram till 13 november 2010.

Fakta: Aung San Suu Kyis fredspris

Visa

Burmas ledare Aung San Suu Kyi tilldelades Nobels fredspris 1991 för sin kamp för demokrati i Burma. Mannen och sönerna fick representera Aung San Suu Ky i Oslo, eftersom hon själv satt i husarrest. Det var först 2012 som hon själv kunde bege sig till Oslo för att ta emot priset.

Aung San Suu Kyis dömdes till husarrest 1989 och friades 2012. Under de 21 åren satt hon instängd i 15 år.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Massflykt från Burma

Mer i ämnet