Foto: TT

Lågt valdeltagande kan göra folkomröstningen ogiltig

Uppdaterad
Publicerad

Makedonien håller folkomröstning om ett möjligt namnbyte till Nordmakedonien, något ja-sidan hoppas kan leda till ett slut på det långdragna namnbråket med Grekland.
Ja-sidan går mot seger – men valdeltagandet tycks avsevärt lägre än de 50 procent som krävs för en giltig omröstning.

Frågan om vad landet Makedonien egentligen ska heta har länge vållat infekterad debatt. Särskilt i relation till det större grannlandet Grekland som har en egen region som heter Makedonien, och som bittert motsatt sig att den mindre grannen ska få heta likadant.

Efter sega förhandlingar mellan den grekiska och den makedonska regeringen enades man om förslaget Nordmakedonien. Det var en svår process eftersom särskilt mer nationalistiskt lagda element på respektive sida bestämt förkastat kompromissförslag.

Folkomröstningen delar landet

Trots ett 90-procentigt stöd för regeringens linje om ett namnbyte ser valdeltagandet ut att landa på mellan 36 och 37 procent. När rösterna från 91,4 procent av vallokalerna hade räknats vid 23.30-tiden låg valdeltagandet på endast 36,7 procent, långt ifrån de 50 procent som krävs för en giltig omröstning.

Som för att illustrera hur delande frågan är, så har socialdemokratiske premiärministern Zoran Zaev och regeringen gett namnförslaget sitt stöd, medan konservative presidenten Gjorge Ivanov motsatt sig det och i stället utlovat bojkott av folkomröstningen.

Premiärminister Zaev säger på söndagskvällen att han avser ta saken vidare till parlamentet, och att ett misslyckande där skulle leda till ett nyval. Trots att deltagandet tycks ha blivit lägre än vad regeringen velat så kallar Zaev omröstningen för en ”framgång för demokrati”, och utlovar ett tal till folket när slutresultaten är klara.

”Katastrofalt lågt” deltagande

Folkomröstningen får ytterligare tyngd av att enighet med Grekland krävs för att landet ska kunna gå mot medlemskap i EU och försvarsalliansen Nato. Grekland har hittills satt stopp för ett sådant makedonskt medlemskap, så länge frågan förblivit olöst.

För regeringen ser deltagandet ”katastrofalt” lågt ut, säger SVT:s Europakorrespondent Christoffer Wendick i Rapport.

– Det är ett stort nederlag för regeringen som hoppats på ett mycket starkare stöd, säger han på plats i Skopje.

– Men å andra sidan så finns det de som bojkottat valet som är väldigt glada i dag.

Oviss framtid

Frågan är vad som händer efter folkomröstningen.

– Det är ingen dödförklaring av projektet i sig, säger SVT:s Christoffer Wendick om det låga deltagandet.

– Men det kommer att bli väldigt intressant att se vad regeringen har att säga.

Namnkonflikten har långa historiska rötter. Grekland har anklagat makedonerna för att försöka ”stjäla” eller ta över grekisk historia och kultur, och till och med för att göra anspråk på delar av Greklands territorium. Makedonerna själva framhåller att de är ett eget folk med eget språk, egen flagga och egen kultur och också har rätt att kalla sitt land för Makedonien.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Namnkonflikten mellan Grekland och Makedonien

Mer i ämnet