Fetma, eller obesitas, har tredubblats i världen sedan 1975 och världshälsoorganisationen WHO uppskattar att 1 miljard människor kommer att vara drabbade 2030.
– Vi har en epidemi av fetma som når alla länder i världen, säger Francesco Branca, chef för avdelningen för nutrition och livsmedelssäkerhet på WHO, till Utrikesbyrån.
Anders Hansen, som är överläkare i psykiatri, menar att fetma och övervikt till stor del beror på gener som ger människan ett starkt sug efter kalorier. Vår biologi och vår hjärna är ”riggad att stoppa i oss mat”, vilket gör det oerhört svårt att banta.
– Kroppsvikt är väldigt genetiskt styrt. Det betyder att vissa människor redan från födseln har en genetik som innebär att de är extra bra på att försvara sig mot svält, och de har lätt att lägga på sig kilon i vår värld. Så när vi lägger hela ansvaret för viktnedgång på individen så är det inte bara naivt, det är också djupt orättvist.
Anders Hansen spår att två miljarder människor kommer att ta bantningsmedicin inom tio år.
– En miljard på grund av fetma och andra halvan av rent kosmetiska orsaker. Jag tror att det här kan vara en medicinsk revolution, nästan i paritet med antibiotika.
Kritiken: Läkemedelsbolagen ska rädda oss
Gemensamt för de uppmärksammade läkemedlen, som Ozempic, Wegovy och Mounjaro, är att de dämpar hungern. Men det finns också kritik mot att medicin skulle vara lösningen på fetmaepidemin.
Den brittiska The Times-kolumnisten Alice Thomson skrev en uppmärksammad krönika om hur ”Snabbmatsföretagen har gjort oss feta i 50 år och nu ska läkemedelsbolagen rädda oss”. Hon vill se mer förebyggande åtgärder, särskilt för barn.
– Hur lär man människor att äta hälsosamt och få tillgång till bättre mat och mindre processad mat? Jag tror att vi måste ta itu med det innan vi börjar medicinera hela landet för fetma, säger hon i Utrikesbyrån.