Statsminister Stefan Löfven på väg in till tisdagens EU-toppmöte Brdo i Slovenien. Foto: Wiktor Nummelin/TT

Löfven: ”Vi ska inte ha något överstatligt nytt EU-försvar”

Uppdaterad
Publicerad

Ett starkare EU för att kunna hävda sig internationellt, bland annat genom Nato, det är vad flera EU-ledare vill bygga. Men statsminister Stefan Löfven påminner också om vikten till samarbete.

– I en globalisering, i den här tiden, så kan inte EU sluta sig, säger Löfven.

Frankrikes president Emmanuel Macron talar flitigt om ett EU som kan hävda sig globalt, både med och mot andra stormakter som Kina och USA.

– Vi måste bygga ett starkare Europa, säger Macron på väg in till tisdagskvällens arbetsmiddag i Slovenien med övriga EU-ledare.

Medhåll får han i vanlig ordning från EU:s rådsordförande Charles Michel.

– Vi måste vara kapabla att agera lite mer självständigt så att våra allianser blir ännu starkare. För starka allierade skapar starka allianser, säger Michel.

Enligt en EU-källa inne på mötet vill Michel bland annat få medlemsländerna att under kommande månader enas om en ny deklaration om hur samarbetet med militäralliansen Nato ska fungera. Ett särskilt EU-toppmöte om försvarsfrågor väntar sedan i mars 2022.

”Måste utveckla samarbeten”

Även statsminister Stefan Löfven ser behov av att EU flyttar fram sina globala positioner när Kina och Ryssland gör det. Men han betonar vikten av att ändå hålla dörrar öppna för samtal och samarbeten.

– I en globalisering, i den här tiden, så kan inte EU sluta sig. Vi måste naturligtvis stärka våra positioner, men inte på sådant sätt att vi sätter oss emot andra regioner. Vi måste utveckla samarbeten med Kina och USA, säger Löfven till TT och Ekot i Brdo.

Det utökade försvarssamarbete som exempelvis Frankrike trycker på för är han mer skeptisk till.

– Jag delar uppfattningen att vi måste stärka till exempel vår samarbetsförmåga vad gäller försvaret. Men vi menar att vi inte ska ha något överstatligt nytt EU-försvar. Det är inte vad vi är ute efter, säger statsministern.

Biden ringde upp

Toppmötet föregicks sent i måndags kväll av ett plötsligt telefonsamtal från USA:s president Joe Biden till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Halvtimmesdiskussionen, på Bidens initiativ, kan ses som en tydlig fredsinvit efter den uppmärksammade striden kring det nya säkerhetssamarbetet Aukus i Stillahavsområdet härom veckan.

Det lanserades gemensamt av USA, Australien och Storbritannien, utan att något på förhand berättades för övriga allierade inom Nato och EU. Inte minst i Frankrike var upprördheten stor, då Aukus medför att Australien säger upp ett tidigare mångmiljardavtal om köp av franska ubåtar.

”Röda linjer”

Nu betonar dock både Biden och von der Leyen nyttan av att arbeta tillsammans, exempelvis i att stå upp för mänskliga rättigheter i relationerna med Kina. Stefan Löfven är inne på samma sak.

– Principen är enkel: man visar var de röda linjerna går – ”det här står vi för” – men vi är också öppna för att diskutera vilka samarbeten vi kan ha. Att alltid söka samarbetsområden – det är viktigt, säger Löfven.

Lanseringen av Aukus, men också kaoset kring USA:s plötsliga återtåg ur Afghanistan, har lett till nya franska framstötar om att EU måste stå starkare på egna ben när det gäller försvar och säkerhet, och inte bara förlita sig på USA.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Australiens premiärminister, Scott Morrison, säger att rikets nationella säkerhetsintresse måste gå först. Foto: Reuters/AFP

EU-ländernas stats- och regeringschefer samlades under tisdagskvällen för en arbetsmiddag i Brdo utanför Sloveniens huvudstad Ljubljana.

Med start från klockan 18.30 väntade en ”strategisk diskussion om EU:s roll på den internationella scenen, i ljuset av händelser nyligen i Afghanistan, säkerhetssamarbetet Aukus och utvecklingen i vår relation med Kina”, som EU:s rådsordförande Charles Michel uttrycker det i sin inbjudan. Några presskonferenser eller uttalanden efteråt var inte inplanerade.

Under onsdagen fortsätter sedan ledarna med att hålla ett särskilt toppmöte med ledarna för de sex EU-sugna grannländerna på västra Balkan: Serbien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Kosovo och Bosnien-Hercegovina.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer