Den socialdemokratiska regeringen hoppas att över 50 procent av väljarna går till vallokalerna och en majoritet av dem säger ja. Det skulle ge stöd till avtalet som slöts med Grekland i år, vilket ger Makedonien en möjlighet att gå med i EU och Nato, i utbyte mot att Makedonien blir Nordmakedonien istället för att dela namn med den grekiska regionen Makedonien.

Men dagens omröstning är bara ett steg i en lång process mot ett namnbyte, och på längre sikt möjligt medlemskap i EU och Nato.

Omröstningen är rådgivande och premiärminister Zoran Zaev måste få med sig 80 av landets 120 parlamentsledamöter för att få igenom de nödvändiga grundlagsförändringarna i parlamentet. Enligt de senaste rapporterna har han stöd från 73 ledamöter.

Uppmanat till bojkott

Opinionsmätningarna visat att omkring 70 procent av de tillfrågade ska rösta ja till ett namnbyte, men över 50 procent av väljarna behöver lägga sin röst för att omröstningen formellt ska anses vara giltig, trots att den bara är rådgivande. Enligt mätningarna tänker omkring 55 procent ta sig till vallokalerna.

Sedan avtalet blev känt har det också pågått en kampanj för en bojkott av omröstningen, som bland annat den konservative presidenten stöttar. Oppositionens val att dra sig tillbaka och uppmana väljare att rösta ”med samvetet och hjärtat” har också tolkats som ett tyst kall till bojkott.

Lång väg till EU

Makedonierna ska ta ställning till frågan: ”Är ni för medlemskap i EU och Nato genom att acceptera överenskommelsen mellan Makedonien och Grekland?”. Men att landet får bli medlem är ändå inte givet.

För ett Natomedlemskap finns visserligen löfte om att allt kan vara klart redan i vår, om bara Grekland och Makedonien enas. När det gäller EU är det enda löfte som getts hittills att EU eventuellt kan tänka sig att inleda formella förhandlingar nästa år.