Foto: TT

Mur mot Mexiko med många förhinder

Uppdaterad
Publicerad

Åsikterna kring den av Donald Trump utlovade muren längs USA:s gräns mot Mexiko går minst sagt isär. Dyr och meningslös menar somliga, medan andra ser den som nödvändig för att få stopp på den illegala drog- och människotrafiken över gränsen. En sak står dock klar: Att bygga barriären blir en komplicerad uppgift. 

Tidningen Washington Post, vars ledarsida uttalade stöd för Hillary Clinton i presidentvalet, har listat fem stora utmaningar som projektet står inför:

1: Den tuffa terrängen

 Gränsen mellan USA och Mexiko är 3.200 kilometer lång, det är ungefär lika långt som sträckan från Göteborg till Alger i Nordafrika. Den västra delen, utmed södra Kalifornien, Arizona och New Mexico, löper genom ökenområden och följer tämligen räta linjer. Här borde det vara enkelt att bygga en barriär. Problemet, om det nu är ett sådant, är att den redan finns. Genom dessa ödemarker löper i dag ett 1.000 kilometer långt stängsel. 

USA-val 2016
Foto: SVT Grafik

Vid staden El Paso i Texas blir det mer invecklat. Där börjar nationsgränsen följa floden Rio Grandes slingrande lopp i stället för kartritarnas raka streck, och på långa sträckor saknas i dag stängsel eftersom det inte finns några vägar och naturen i sig anses utgöra en tillräckligt svårforcerad barriär. 

På sin väg österut mot mexikanska golfen skär floden bland annat genom nationalparks-klassade bergsområdet Big Bend samt flera dammar och vattenmagasin. Här blir arbetet att bygga en mur komplicerat.  

Foto: TT

2: Äganderätten

I södra Arizona och New Mexico ägs marken i direkt anslutning till gränsen av staten USA, och där är det inga problem att få tillstånd att bygga mur. I Texas är däremot den mesta gränsmarken privatägd, något som förhandlades fram när delstaten år 1845 gav upp sin självständighet och anslöt sig till USA.  

Redan det stängsel som finns där i dag har orsakat ett antal dispyter mellan enskilda markägare och USA:s federala myndigheter, visar en rapport från juristutbildningen på University of Texas. Att utöka gränsavspärrningarna och göra dem grövre skulle med stor sannolikhet orsaka fler stämningar, något som Trump får räkna med.

3: Naturliga gränser 

På de flesta håll följer gränsdragningen mellan Texas och Mexiko floden Rio Grande, och teoretiskt ligger själva gränsen mitt i flodfåran. Problemet är att flodens lopp ändrats genom åren tack vare det strömmande vattnet, och fortsätter att göra det.  

Flodens geologiska förflyttningar har redan i dag orsakat en del meningsskiljaktigheter mellan de två nationerna. Längs flera sträckor har man dessutom redan som det är nu av praktiska skäl dragit stängslet på ganska stort avstånd från den faktiska gränsen. Resultatet har blivit att det bor amerikaner på den mexikanska sidan av staketet och vice versa.  

Dessutom finns det i dag luckor i stängslet. I en sådan lucka nära Brownsville i öster ligger River Bend Resort, en golfklubb med tillhörande bana och medlemsbostäder. Om Trumps planer på en mur förverkligas skulle hål nummer 15 och 18 samt ett antal medlemmar hamna på den mexikanska sidan.  

– Vad är regeringens plan. Ska de köpa ut 200 personer från deras hem, frågar sig klubbens ägare Jeremy Barnard. 

– Detta är så mycket mer komplicerat än att bara ”bygga en mur”.

4: Övervakning

Foto: TT

Säkerhetsexperter menar att en fysisk barriär inte gör särskilt stor nytta i sig. Den måste nämligen även bevakas noga för att fungera.

”Visa mig en 50 fot hög mur och jag ska visa dig en 51 fot hög stege”, ska förre chefen för Homeland Security, Janet Napolitano, ha sagt när hon var guvernör i Arizona och kommenterade tidigare planer på att stärka gränskontrollen.

De senaste åren har antalet gränsvakter dubblerats. Man har även upprättat ett antal strategiska posteringar utmed viktiga vägar samt installerat kameror och olika typer av sensorer längs med gränsen. Ett arbete som varit krävande och stött på upprepade tekniska problem.

331.333 personer greps 2015 när de försökte ta sig över till den amerikanska gränsen. Det är en minskning på 80 procent sedan 2000, då 1,6 miljoner människor greps. Foto: SVT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

USA-val 2016

Mer i ämnet