PLO-ledaren Yassir Arafat dog under icke uppklarade omständigheter 2004 på ett franskt sjukhus. Hans tillstånd försämrade sig snabbt och lika snabbt spred sig ryktet att det var ett mord.

Den 75-årige Arafat hade suttit instängd i sin huvudstad Ramallah på Västbanken, belägrad och helt isolerad av israelerna under två och ett halvt år, när han blev sjuk. Enligt läkare skulle han redan ha lidit under kroniska sjukdomar och tagit mediciner för detta.

Ingen obduktion

Som närmaste dödsorsak angav läkarna en massiv hjärnblödning. Men direkt kom ryktena om att det var mord.

Någon obduktion genomfördes gåtfullt nog inte. Det kom genast rykten i svang att Arafat skulle ha mördats med ett radioaktivt ämne, polonium, liksom den avhoppade ryske agenten Alexander Litvinenko i London.

Symptomen överensstämde delvis: Diarré, kräkningar och viktförlust, men han tappade inte allt hår.

År 2012 undersökte forskare vid radiofysiska institutionen vid Lausannes universitet kläder som Arafat burit kort före sin död. Och fann förhöjda värden av polonium 210. Också i Arafats tandborste fanns spår, liksom från hans hår.

Spår av polonium

Därefter öppnades Arafats grav och resterna av hans kropp undersöktes av tre team: fransmän, ryssar och schweizare.

Ryssarna rapporterade inga spår. Vi väntar fortfarande på resultatet från den franska undersökningen.

Nu på torsdagen har rapporten från Schweiz kommit och den talar om att det funnits 18 gånger mer polonium än normalt i Arafats vävnader. Men man kunde inte ange om dödsorsaken var polonium.

Nu får nog mordtesen om Arafat ny näring igen.

Vilken roll spelar änkan?

Frågan är vilken roll Arafats änka Suha spelar i spelet kring hans död. År 2004 vägrade hon tillåta en obduktion.

Men 2012 godkände hon den plötsligt och driver sedan dess tillsammans med tv-sändaren Al-Jazira en kampanj för att bevisa förgiftningsteorin.

En del bedömare menar istället att detta på något sätt handlar om hennes sista chans att rädda sitt eget rykte. Hon var 35 år yngre än sin man, kristen, och accepterades aldrig av hans revolutionära omgivning.

Den negativa ryktesspridningen om Suha Arafat var enorm: Hon var begiven på lyx och ska ha fått 100.000 (eller 200.000) dollar i månaden av Arafat där hon levde med deras dotter i Paris.

Efter Arafats död blev hon misstänkt för illegal penningtvätt och måste hastigt lämna Paris. Nu bor hon på Malta. Nu skulle hon vara arvtagare till Arafats privatförmögenhet på 300 miljoner dollar heter det också – eller en miljard dollar.

Såpopera

Israel har hela tiden förnekat sin inblandning i Arafats död. Om undersökningen om polonium-spår i Arafats kropp handlar det mer om en såpopera än om vetenskap, säger utrikesministeriets talesman.

Mysteriet är ju vem som kom åt den isolerade Arafat som satt i sitt belägrade högkvarter. Hur skulle han ha fått poloniet?

Israel hänvisar istället till maktkampen i Arafats egna led om vem som skulle efterträda honom.

Arafat hade onekligen fiender i sina egna led till följd av hans diktatoriska ledarstil och på grund av den fruktansvärda korruptionen inom den palestinska myndigheten.

Föråldrad politik

Många ansåg också att han drev en föråldrad politik i förhandlingarna med Israel om en framtida palestinsk stat.

Den palestinska myndigheten vill inte ta ställning till den schweiziska rapporten. Man vill vänta tills även den franska kommer.

Men en medlem i befrielseorganisationen PLO:s exekutivkommitté, Wasel Abu Jussef, har sagt att polonium är ett ämne som bara finns i staters ägo.

– Brottet begick alltså av en stat, är hans slutsats och han kräve en internationell utredning om ”mordet på Arafat”.

Talesmän för al-Fatah har nu också anklagar Israel för mord. Och Hamas i Gaza vädjar till Palestinska myndigheten på Västbanken att nu ställa in de pågående fredssamtalen med Israel.

”Skulle inte skadas”

En av dem som var ansvariga för inringningen av Arafat i Rammalah är dåvarande utrikesministern Silvan Shalom som till Israels radio säger:

– Vi tog aldrig något beslut om att skada honom fysiskt. Det är en storm i ett vattenglas. Men även om det är fråga om förgiftning var det säkerligen inte Israel. Kanske att någon i hans egen krets hade intresse av att göra det.

En nära medarbetare till dåvarande premiärminister Ariel Sharon hävdar också att Sharon uppmanat alla att se till att Arafat inte personligen kom till personlig skada.