Den 1 januari 1990 firade man revolutionen på Bukarests gator. – Revolutionen 1989 var den största glädjen i mitt liv men blev också den största besvikelsen, säger Ana Maria Narti. Foto: TT

30 år efter revolutionen i Rumänien: ”Den största glädjen i mitt liv”

Uppdaterad
Publicerad

För trettio år sedan störtades diktatorn Nicolae Ceaușescu i ett folkligt uppror i Rumänien. Journalisten Ana Maria Narti har följt utvecklingen i landet.

– Vi hoppas att Rumänien äntligen ska bli ett normalt land, säger hon i en intervju.

Ana Maria Narti flydde från Rumänien 1970 och fick politisk asyl i Sverige. Här har hon verkat som journalist, författare och riksdagsledamot för Folkpartiet.

Förhoppningarna var stora när Ceaușescuregimen föll, i slutet av revolutionsåret 1989.

Nikolae Ceaușescu dömdes, tillsammans med sin fru, i en summarisk rättegång till döden för bland annat folkmord. De avrättades genom arkebusering den 25 december 1989. Strax innan visades de upp i rumänsk tv. Foto: NTB/TT

– Det blev en blodigare revolution än i de andra länderna i Östeuropa eftersom förtrycket varit så hårt. Det fanns ett starkt hämndbegär och de före detta makthavarna försvarade sina privilegier, säger Ana Maria Narti.

Mörkaste tiden

Hon beskriver 1980-talet som den mörkaste tiden i landet. Det var ont om mat och el. Kvinnorna skulle tvingas föda minst fem barn. Barnhemmen fylldes av övergivna barn som levde under fasansfulla förhållanden. Säkerhetstjänsten Securitate var fruktad och ökänd för tortyr i fängelserna.

Ouppklarade brott

Ana Maria Narti anser att de trettio åren som gått sedan revolutionen präglats av en kamp mot korruption och maktmissbruk, och att många av kommunismens brott ännu är ouppklarade.

Familjen Ceaușescus residens Vårpalatset, med bland annat badrum i guld och mosaikutsmyckningar, är öppet för allmänheten sedan 2016. Foto: AP/Vadim Ghirda

Några museer har på senare tid öppnats där bevis och vittnesmål om övergrepp visas upp.

– Revolutionen 1989 var den största glädjen i mitt liv men blev också den största besvikelsen. Demokratirörelsen slogs ner brutalt av kommunisterna som tillsammans med militären och säkerhetstjänsten behöll makten, säger Ana Maria Narti i SVT Nyheter.

Många i exil

Hon anser att EU-medlemskapet var oerhört viktigt för landets utveckling, men att det också lett till att många rumäner lämnat sitt hemland för att arbeta i andra EU-länder. Levnadsstandarden har höjts på senare år, men inom sjukvården och utbildningssystemet behövs ännu reformer.

– I Rumänien finns det så många duktiga människor, inte minst kvinnor, som kämpat för friheten. Om vi gör upp med det förflutna har vi äntligen en chans att bli ett normalt land, trettio år efter revolutionen, anser Ana Maria Narti.

Fakta: Detta hände under revolutionen i Rumänien 1989

Kritiken mot president Nicalae Ceaușescu blev tydlig i början av 1989, då framträdande medlemmar av kommunistpartiet i ett öppet brev pekade på landets stora ekonomiska problem, bristen på grundlagsstadgade rättigheter och förföljelsen av oliktänkande och etniska minoriteter.

Oroligheter bröt ut  i december 1989, när myndigheterna försökte tysta den ungerske prästen och regimkritikern László Tőkés och öppnade eld mot en demonstrerande folkmassa i Timișoara. Omkring 100 människor dödades.

Oroligheterna spred sig till huvudstaden Bukarest. På morgonen den 21 december höll Nicolae Ceaușescu ett tal vid ett massmöte där han fördömde protesterna i Timișoara. Han blev utbuad och folk började ropa antikommunistiska slagord. De blev beskjutna av militären, med döda och skadade som följd.

Nicolae och Elena Ceaușescu flydde i helikopter, men greps och dömdes till döden i en summarisk rättegång. Paret Ceaușescu avrättades genom arkebusering den 25 december.

Den så kallade Nationella räddningsfronten bildade en provisorisk regering och utlyste allmänna val.

Källor: NE och Wikipedia

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.