En skogsbrand i Bodalla, New South Wales i Australien. 3 000 hem förstördes. Foto: TT 24 januari 2020

Nature: Skogsbränder i Australien kan ha ökat ozonhålet

Uppdaterad
Publicerad

Australiens omfattande skogsbränder 2019 och 2020 utökade sannolikt ozonhålet och den globala uppvärmningen.

Temperaturen i stratosfären ökade med 3 grader på vissa ställen, enligt en ny forskningsrapport i vetenskapstidskriften Nature. 

Extrem torka under 2019 gav skapade skogsbränder av oöverträffad intensitet. Mer än 5,8 miljoner hektar förstördes. Förutom att orsaka katastrofala skador genererade bränderna rökplymer som steg upp i atmosfären och höjde temperaturen i den nedre stratosfären över Australien med 3 grader.

Det skriver tidskriften Nature och hänvisar till en ny forskningsrapport som publicerades förra veckan i Scientific Reports.

Bränder i Australien

Globalt sett steg också temperaturerna i den nedre stratosfären med 0,7 grader, vilket är den största ökningen sedan utbrottet av Mount Pinatubo i Filippinerna 1991 skickade aska ut i atmosfären, enligt studien. Temperaturökningen varade i cirka fyra månader.

– Effekten var likvärdig med den typ av påverkan som vi skulle se från ett måttligt vulkanutbrott. Det vi upptäcker om omfattningen av dessa bränder är anmärkningsvärt, säger klimatforskaren Nerilie Abram vid Australian National University i Canberra.

Rökdimma i flera månader

Stratosfären sträcker sig från cirka 10 och 50 kilometer över jordens yta. Rökpartiklar når vanligtvis inte till dit, men röken från de australiensiska bränderna nådde höjder på mer än 35 kilometer.

Molnen innehåller svart kol som absorberar värme och stiger i nedre stratosfären som en varmluftsballong, säger studiens medförfattare Jim Haywood, en atmosfärsforskare vid University of Exeter i Storbritannien.

Väl där fortsätter det svarta kolet att absorbera solljus och värma luften.

Kan ha ökat ozonhålet

Studien pekar också på att kemiska reaktioner mellan röken och ozonet som finns i atmosfären kan ha lett till att ozonhålet över Antarktis blivit större, även om det sambandet inte är helt klarlagt.

– Året innan bränderna hade vi ett väldigt litet ozonhål. Men år 2020 blev vi överraskade av att ett mycket djupare hål, som varade i fem månader, säger en av studiens författare Jim Haywood, forskare vid universitetet i Exeter i Storbritannien.

När ozonlagret skadas så når mer av solens strålning jorden, vilket skadar miljön och människans hälsa. En uppvärmning av stratosfären kan också leda till skador i ozonskiktet, men exakt hur rök från skogsbränder och ozon samverkar kräver mer studier, enligt forskarna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Bränder i Australien

Mer i ämnet