Etiopiska ledaren Abiy Ahmed fick fredspriset i fjol för fredsfrämjande arbete, och särskilt då arbetet för att lösa konflikten med grannlandet Eritrea. Men höstens konflikt med upprorsmakare i den nordliga Tigray-provinsen har väckt kritik både mot Abiy Ahmed och mot valet av honom som fredspristagare.
”Etiopiens premiärminister byter Nobels fredspris mot inbördeskrig”, löd en rubrik från nyhetsbyrån Bloomberg.
”Styrka” att väcka debatt
Men när Norska Nobelkommittén nu i dagarna delar ut årets pris, denna gång till FN:s livsmedelsprogram WFP, försvarar ordföranden Berit Reiss-Andersen kontroversiella val på listan över historiska pristagare.
– Fredspriset vore ointressant om det var ett pris om vilket alla människor var eniga, säger hon i SVT:s Utrikesbyrån.
– Styrkan med fredspriset är ju att det väcker debatt.
Inget problem för priset
Att pristagare inte lever upp till de ideal som förknippas med fredspriset efter att de väl ha fått det må vara en besvikelse, men det är enligt henne inget problem för själva priset.
Som exempel nämner hon 1991 års pristagare Aung San Suu Kyi, världskänd demokratiaktivist i dåvarande Burma vars stjärna dalat rejält sedan hon vägrat fördöma militärens övergrepp mot minoritetsgruppen rohingyer.
– Hon var ju i det närmaste en internationell rockstjärna, den person alla statsledare och alla andra ville träffa, säger Reiss-Andersen.
– Inte heller Nobelkommittén kan spå i framtiden.
Veckans Utrikesbyrån handlar om Nobels fredspris och kontroverserna runt det. Se programmet på SVT Play eller 21.45 på onsdag i SVT2.