Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Magnus Christiansson är forskare på Försvarshögskolan och analyserar vad det innebär att INF-avtalet inte gäller längre.

Nu löper kärnvapenavtalet INF ut: ”Oron är berättigad”

Uppdaterad
Publicerad
Tidigare i år meddelade både USA och Ryssland att de lämnar kärnvapenavtalet INF, som slöts 1987. I dag löper avtalet ut.
– Den oro som finns är berättigad, säger Magnus Christiansson på Försvarshögskolan, i SVT:s Morgonstudion.
För att få till ett nytt avtal måste västvärlden acceptera Kinas syn på kärnvapen, menar han.

INF-avtalet innebar ett förbud mot kort- och medeldistansrobotar för både USA och Ryssland, dåvarande Sovjetunionen. I dag, 2 augusti 2019, löper avtalet ut. Både USA och Ryssland har idag bekräftat att avtalet inte längre finns.

– Konkret innebär det att det inte finns någonting som reglerar att USA och Ryssland kan utveckla markbaserade medeldistansrobotar, säger Magnus Christiansson, forskare på militära strategier vid Försvarshögskolan.

– Den underliggande faran är att vi får en situation där dialogen, som skapade en form av stabilitet och kontroll, håller på att lösas upp.

Kinas kärnvapen viktig faktor

Magnus Christiansson säger att den oro som finns i och med avtalets upplösning är berättigad.

– Det är inte en stor sannolikhet, men det är en enorm konsekvens med en kärnvapenkonflikt, eller ens hot om en kärnvapenkonflikt, säger han.

Många har spekulerat i om det skrotade avtalet innebär att det kalla kriget är på väg tillbaka. Och visst, det handlar om stormaktspolitik, menar Christiansson. Samtidigt, säger han, kan upplösandet av avtalet snarare tyda på att det inte handlar om något kallt krig mellan två poler.

Han poängterar att världen ser annorlunda ut i dag.

– Även Kina utvecklar nya avancerade kärnvapen. Därför vill inte USA känna sig fastbundna i ett bilateralt avtal med Ryssland, säger Magnus Christiansson.

Väst måste ändra attityd

Vad skulle krävas för att Kina skulle sätta sig vid förhandlingsbordet?

– Det ser ganska mörkt ut. Ryssland har inte något intresse av att stabilisera utvecklingen i Europa. Kineserna har det ganska bra med ett program som ligger lite under radarn, vi vet väldigt lite om det. Varför ska man sätta sig och ha nedrustningsförhandlingar med Donald Trump? Han har ju lämnat ett fungerande avtal med Iran, säger Magnus Christiansson.

Ledarna i väst måste ta frågan på mycket större allvar, fortsätter han.

– Att få Peking och Moskva till förhandlingsbordet tror jag kräver att man ändrar attityd och att man får förändrade kärnvapendoktriner på den västerländska sidan. Det tror jag är enda sättet.

Vad menar du med det?

– Man måste helt enkelt acceptera att de här staterna betraktar kärnvapen som väldigt viktiga byggstenar i sin strategi för destabilisering och därför måste väst möta upp detta.

Pentagon meddelade på fredagkvällen att USA utvecklar nya messiler efter utträdet ur INF, enligt AFP.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer