Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Soldater i indiska armén i militärparad nära staden Bhopal i Indien 29 februari 2020. Foto: Epa/Sanjeev GuptaVisa alla (4)
Visa alla (4)

Ny rapport: Indien går om Ryssland i militärutgifter

Publicerad

För första gången har Indien högre militärutgifter än Ryssland och hamnar på topp tre-listan över länder som satsar mest. Därmed står två asiatiska länder – Kina och Indien – högst upp på listan efter USA, uppger Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri.

Indien har tagit över Rysslands placering som nummer tre på topplistan som görs varje år.

– För Indien är hotbilden Pakistan, och man är nära krig. Nästan varje dag skjuter man på varandra, säger Siemon Wezeman, forskare vid Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri. 

Ökning senaste decenniet

Indien satsade 71,1 miljarder dollar på militären 2019. Det är en ökning med 37 procent sedan 2010, uppger Sipri. 

Ökningen består av löner och pensioner till militären, men det är även kostnader för nya vapensystem i luften och till havs – både konventionella vapen och kärnvapen. 

Indien köper bland annat nya stridsflygplan från Frankrike, bygger ett nytt hangarfartyg samt satsar på kärnvapenbärande ubåtar. De uppfattar även Kina som ett stort hot, berättar Siemon Wezeman.

– I norra Indien gör Kina anspråk på en stor del av gränsområdet. Det är någonting som Indien reagerar på. Men också i Indiska oceanen, som Indien ser som indiskt, är Kinas marin mer aktiv.

Indiska marinen utövar yoga ombord på hangarfartyget INS Viraat i Mumbai på internationella yogadagen 21 juni 2019. Foto: Epa, Divyakant Solanki

Kina upp 85 procent

Kina och Indien var tvåa och trea i världen under 2019. Kinas utgifter för militären har ökat med 85 procent sedan år 2010.

Det innebär att två asiatiska länder för första gången står på Sipris topp tre-lista.

– De har pengar att spendera. Kina har näst största ekonomin i världen. De har idén att vara en stormakt och andra länder i Asien reagerar ganska starkt på det. Så Kina har ökat sina militärutgifter de senaste två decennierna, säger Siemon Wezeman.

Foto: SVT Design

USA står för 38 procent

Men USA hade fortsatt överlägset högst utgifter för sin militär år 2019 (732 miljarder dollar).

Det motsvarar 38 procent av världens militära utgifter. Det kan jämföras med Rysslands andel på 3,4 procent.

Enbart ökningen av de amerikanska utgifterna 2019 jämfört med året innan var likvärdig med Tysklands totala militärutgifter.

Ryssland uppger att den nya interkontinentala kärnvapenroboten Avangard kan färdas med hypersonisk hastighet och att den blev operativ 20 december 2019. Foto: Rysslands försvarsministerium, AP

Ryssland nummer 4

Det innebär att Ryssland är fyra på listan. Men jämförelser kan vara svåra eftersom utgifter kan variera om det är inhemsk tillverkning av vapen och lägre personalkostnader.

– Det är billigare för Ryssland att producera egna vapen och därför kan Ryssland köpa mer. De har också militär personal som är ganska billig i förhållande till västeuropeiska länder och USA. De får mer för pengarna.

Fakta om undersökningen

Visa

Alla procentuella ökningar och minskningar är angivna i reella termer (i 2018 års fasta dollarpriser). 

Med militärutgifter menas alla offentliga utgifter för nuvarande militära styrkor och verksamhet, inklusive löner och förmåner, driftskostnader, vapen- och materielanskaffning, militär konstruktion, forskning och utveckling samt centraladministration och stödfunktioner.

Sipris forskning om militärutgifter övervakar de globala trenderna. Siffrorna är tillgängliga i Military Expenditure Database

Källa: Sipri

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer