Utrikes

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Chan Po-ying, ledare för oppositionspartiet Socialdemokraterna (LSD), argumenterar med polis innan hon blir gripen den 4 juni, nära den plats där Hongkongs invånare traditionellt samlas varje år för att sörja och hedra offren för massakern på Himmelska fridens torg 1989. Myndigheterna har lovat att slå hårt mot alla protester på årsdagen, enligt nyhetsbyrån AFP. Foto: Peter Parks/AFP/TT

Oppositionsledare i Hongkong gripen – hedrade årsdagen för Pekingmassaker

Uppdaterad
Publicerad

Minst tio personer har gripits i Hongkong för att de hedrat årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg i Peking 1989, den 4 juni. Däribland oppositionsledaren Chan Po-ying och den kända aktivisten ”mormor Wong”.

Bland de som gripits i Hongkong på söndagen finns ledaren av det oppositionella partiet LSD (”Samlade socialdemokrater”) Chan Po-ying och en framstående demokratiaktivist, Alexandra Wong, även känd som ”mormor Wong”.

Po-ying och Wong ska ha hållit i blommor och ljus under en fredlig demonstration i ett shoppingområde i staden när de omringades av myndighetspersoner och fördes till polisbilar.

Massakern får inte nämnas i skolböcker och medier i Kina men har uppmärksammats i Hongkong varje år, fram tills att det förbjöds år 2020 i samband med att en ny säkerhetslag infördes.

Vissa av de gripna står nu misstänkta för ”uppvigling” och ”förargelseväckande beteende”, enligt polisen i Hongkong.

I år har det gått 34 år sedan de studentledda protesterna på Himmelska fridens torg slogs ned med våld. Minst flera hundra människor dödades, enligt vissa uppgifter uppemot 3 000.

Vad hände på Himmelska fridens torg 1989?

Militärens angrepp på demonstranterna vid Himmelska fridens torg den 4 juni 1989 föregicks av omfattande ungdomsprotester i Peking under våren.

Protesterna hade i sin tur utlösts av den tidigare partichefen Hu Yaobangs död. Hu hade fått sparken två år tidigare, eftersom han ansågs vara för eftergiven mot studenternas krav på frihet.

Demonstranterna blev kvar i veckor och fick stöd av en ökande folkmassa i sina krav på demokrati. Som mest samlades omkring en miljon människor i Peking.

I mitten av maj hade protesterna spridit sig till 400 städer i Kina.

Den 20 maj infördes undantagstillstånd och 300 000 militärer sattes in i Peking.

Natten till den 4 juni rullade stridsvagnar mot centrum och slog till mot demonstranterna vid Himmelska fridens torg.

Antalet som dödades i massakern är okänt och många olika siffror har förekommit, men tusentals tros ha dödats eller skadats.

Källa: Nationalencyklopedin/TT

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.