Mike Pompeo efterträder Rex Tillersson som USA:s utrikesminister. Som kongressledamot var Pompeo starkt kritisk till kärnenergiavtalet som slöts med Iran i syfte att begränsa landets kärnvapenprogram. Irans tungvatten anläggning i Arak, 250 km sydväst om Tehran. Arkivbild från 2011. Foto: Leah Millis/Reuters, Hamid Foroutan/AP

Osäkerhet kring Pompeos inställning till Irans kärnenergiavtal

Publicerad

Att Mike Pompeo blir USA:s utrikesminister kan innebära en hårdare ton gentemot Iran. Trump har tidigare hotat med att inte förlänga sanktionslättnaderna som ryms inom kärnenergiavtalet.

Som kongressledamot var Pompeo starkt kritisk till kärnenergiavtalet från 2015, som USA tillsammans med flera andra stormakter slöt med Iran i syfte att begränsa landets kärnenergiprogram.

Vissa experter tror att Pompeo kommer att gå hårdare fram och pressa övriga länder till eftergifter, medan andra bedömer att den nye utrikesministern har andra åsikter i dag och snarare kommer att påverka Trump i riktning mot att behålla avtalet.

Var oeniga

Avtalet finns på listan över saker som president Donald Trump och den sparkade Rex Tillerson var oeniga om.

– Jag tycker att det är hemskt, men jag antar att han tycker att det är okej, säger Trump.

Företrädare för USA, Storbritannien, Frankrike och Tyskland ska träffas i Berlin i veckan för att diskutera avtalet.

– De som ska förhandla med européerna just nu kommer att få hårda krav med sig från Pompeo, bedömer Richard Nephew, en före detta Vita huset-anställd som arbetade med Iranavtalet under förre presidenten Barack Obama.

”Säljas in”

USA:s president måste enligt lag försäkra kongressen var 90:e dag om att Iran lever upp till sin del av avtalet för att det ska fortsätta gälla. Trump har sagt till de europeiska stormakterna att de måste ”fixa de fruktansvärda bristerna i Iranavtalet”. Annars kommer USA vägra att förlänga sanktionslättnaderna som Iran får i utbyte, vilket äventyrar hela avtalet.

Nu spekuleras det alltså i hur bytet av utrikesminister ska påverka USA:s inställning, trots att alla vet att det i Vita huset ändå bara är en åsikt som räknas — Trumps.

– Allt vårt arbete går ut på att leverera ett trovärdigt paket som kan säljas in till Trump. Han är den ende som betyder något, säger en europeisk diplomat, som vill vara anonym.

Fakta: Kärnenergiavtalet

Visa
  • Avtalet mellan Iran och P5+1-gruppen (USA, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Ryssland och Kina) slöts 2015 och ger internationell insyn i det iranska atomenergiprogrammet, som samtidigt bantas kraftigt. Uppgörelsen slöts efter att världen under flera år fruktat att Iran höll på att utveckla kärnvapen.
  • Enligt avtalet minskas Irans centrifuger för anrikning av uran med två tredjedelar. Dessutom öppnar Iran dörrarna till sina kärnteknikanläggningar, inklusive militära, för FN-inspektörer.
  • FN:s tidigare sanktioner återupprättas inom 65 dagar om avtalet bryts. FN:s vapenembargo finns kvar under fem år efter att avtalet skrevs på.
  • Sanktioner mot iranska köp av robotteknik ska inte upphävas förrän efter åtta år. I utbyte mot detta hävs de internationella ekonomiska sanktionerna mot Iran.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer