Piller Foto: SVT

Utbredd hjärndopning i USA

Uppdaterad
Publicerad

I USA är den så kallade hjärndopningen utbredd. En tredjedel av studenterna har använt mediciner för att höja sina resultet, visar undersökningar.

De kallas skippy, smarties, pineapple och kiddiecocaine. Kärt barn har många namn. Alltsammans är beteckningar på adhd-mediciner, en av de populäraste drogerna på University of Kentucky i Lexington och på de flesta andra universitet i USA idag.

Ingen vill träda fram själv, men alla vet, alla här känner till.

Hjärndopning i jakt på toppbetyg

Jason Waddles och Eron Prator har många vänner som använder Adderall och andra receptbelagda koncentrationshöjande mediciner.

– Framför allt är missbruket stort under tentamenstider.

– De bryr sig inte om att det är olagligt, bara de orkar hålla sig uppe natten lång och plugga.

Pillren lätta att få tag på

Var tredje student på universitetet har använt adhd-mediciner för att höja sina studieresultat och betyg. Cigaretter är förbjudna på campus, men pillren är lätta att få tag på.

– Det är en del av studentlivet i dag, en del av universitetskulturen. 90 procent av de studenter vi frågat, säger att det är lätt att få tag på adhd-mediciner. Lättare än att få tag på öl till och med.

För en sportintresserad man som professor Alan DeSantis handlar det om inget annat än dopning, om fusk. Det är samma sak som inom idrotten, även om studenterna här inte tvingas lämna tillbaka några medaljer.

– De tror verkligen att det handlar om steroider för hjärnan. Någon sorts magisk kula.

Studenterna tror det är helt ofarligt

Han har i 10 års tid följt studenterna på universitetet och deras drogbruk. Varje år har 1.200 studenter intervjuats ingående. Forskningen har tydligt visat att hjärndopning blivit allt vanligare och börjar allt tidigare. Numera redan på gymnasienivå.

– Studenterna tror att det är helt ofarligt, nästan jämförbart med kaffe. Ungefär som energidrycker.

Studenterna jag pratar med bekräftar detta. Ingen har hört något om bieffekter, annat än att man blir trött efteråt. Det betraktas som en helt ofarlig drog. Ingen har hört talas om att någon åkt fast eller straffats. Inga negativa konsekvenser alls har noterats.

Läkare skriver ut allt mer frikostigt

Det är inte bara studenternas syn. Hjärndopning tas inte särskilt allvarligt i dag i USA. Läkare blir allt frikostigare med recept och polismyndigheterna bryr sig inte. Och professor DeSantis har en förklaring.

– Den främsta orsaken till det är nog att ungdomarna som använder stimulerande droger som adhd-mediciner inte skapar problem på campus. De pluggar. De bråkar inte, slåss inte, festar inte, fyllekör inte och knullar inte runt utan skydd. Det är de som dricker sprit, som står för alla de problemen.

Säger de tänker sluta efter studierna

Vid intervjuerna uppger studenterna att de tänker sluta med drogerna, när studietiden är över. Men det tror inte professor DeSantis kommer att ske. De som upplevt att hjärndopning hjälpt dem, höjt deras betyg, kommer att försöka samma sak igen för att få skjuts på karriären.

– Jag tror att vi kommer att se allt fler läkare, mäklare, advokater och andra professionella som hjärndopar sig i sina yrkesliv, säger han och fortsätter:

– De som skulle tjäna mest på den här hjärndopningen är faktiskt direktörerna, företagsägarna. För att få maximal produktion, få ut det bästa möjliga från de anställda, skulle man lägga adhd-medicin i dricksvattnet på företaget.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Hjärndopning i jakt på toppbetyg

Mer i ämnet