Bara 2017 dog minst 854 kvinnor efter våld från en närstående, enligt EU:s statistikbyrå Eurostat som samlat in data från 16 länder. Arkivbild. Foto: TT

Relationsvåldet skördade över 800 liv på ett år

Publicerad

Sverige har skakats av det brutala våld som nyligen tagit fem kvinnors liv. Men det dödliga relationsvåldet ser ändå ut att ligga betydligt lägre i Sverige än i flera andra EU-länder. På ett år dödades över 800 kvinnor av närstående i 16 EU-länder.

Våld mot kvinnor tycks vara ett utbrett och underrapporterat problem i alla EU-länder. I en unik undersökning från 2014 uppgav en tredjedel av kvinnorna att de utsatts för fysiskt eller sexuellt våld någon gång sedan de var 15 år.

En av tio uppgav att de blivit utsatta för sexuellt våld och 22 procent hade någon gång utsatts för våld av sin partner – men hela 67 procent uppgav att de inte polisanmält brottet.

Hur många kvinnor i EU som varje år dör efter våld från en närstående är oklart. Men bara 2017 handlade det om minst 854 kvinnor, enligt EU:s statistikbyrå Eurostat som samlat in data från 16 länder.

En sammanställning av BBC visar att Rumänien och Nordirland hade flest fall av dödligt våld i nära relation sett till folkmängd. Sverige placerade sig det aktuella året, 2017, i botten av listan. Statistiken omfattar dock bara ett antal utvalda länder och ger inte hela bilden.

Resurser saknas

Klara Hradilova Selin, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), tror ändå att Sverige ligger hyfsat långt ner i en europeisk jämförelse.

– Mycket tyder på att vi inte ligger speciellt högt. Sedan är det som hänt de senaste veckorna oroväckande naturligtvis, men vi kan inte tala om en ny trend ännu, säger hon.

Sverige är ett högt rankat jämställdhetsland och ses ofta som ett föredöme när det kommer till arbetet med mäns våld mot kvinnor.

Susanne Strand, docent i kriminologi vid Örebro universitet, menar att Sverige kan bli bättre och att pengar och personal saknas för att det ska ske.

– Det är jättebra med lagen om grov kvinnofridskränkning, men det finns inte resurser att ta hand om det, säger Susanne Strand.

Sverige har fått kritik

Hon menar att höjningen av minimistraffet för grov kvinnofridskränkning är viktig symboliskt men i praktiken spelar mindre roll.

– Det är viktigare att utredningar kan göras i tid, att man säkrar en god bevisning och att kvinnor får stöd, säger Susanne Strand.

Sverige har även fått kritik från europeiskt håll. Europarådets expertorgan Grevio, menar bland annat att rättsväsendet är för långsamt i att hantera våld mot kvinnor från närstående, och att det saknas lagstöd för att i ett tidigt skede tvinga bort förövarna från hemmet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.