Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Amerikansk militär får tillgång till svenska baser över hela landet. Avtalet klubbades igenom sent på tisdagskvällen. Foto: SVT

Riksdagen röstar för omstritt försvarsavtal

Uppdaterad
Publicerad

Amerikansk militär får tillgång till svenska baser över hela landet.

Det är ett faktum efter att riksdagen under tisdagskvällen röstade ja till det omdebatterade DCA-avtalet.

I slutet av förra året undertecknade försvarsminister Pål Jonson (M) ett militärt samarbetsavtal med USA, ett så kallat DCA-avtal, som ger den amerikanska militären rätt att använda 17 svenska militärbaser över hela landet.

Det rör sig om såväl militära flygplatser och örlogsbaser som platser för markstridskrafter, utspridda över hela landet, där USA ska få placera ut militär personal och materiel samt genomföra övningar.

Jonson är nöjd efter att avtalet klubbats igenom.

– Avtalet skapar mycket bättre förutsättningar att få stöd av USA i händelse av kris eller krig. Det bidrar till stabiliteten i hela norra Europa, säger han.

V och MP reserverar sig

Syftet med avtalet är att USA snabbt ska kunna komma till Sveriges hjälp vid en kris. Enligt regeringen underlättar det också Natos möjligheter att försvara Baltikum och Finland.

Stödet i riksdagen har varit brett för avtalet, och sex av åtta partier är för. Bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig.

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling säger att han är besviken över att avtalet röstades i genom.

– Om Donald Trump blir president i USA kommer det här avtalet hamna i ett helt annat ljus än nu när Biden är det. Idag slår man undan den kritiken, men vi vet hur det såg ut senast Trump var president, säger han.

Kritik mot kärnvapen

V och MP är också kritiska mot att avtalet, till skillnad från i Danmark och Norge, saknar skrivningar om kärnvapen. Det tillägg om icke-spridningsavtalet som Socialdemokraterna fick in i utskottets betänkande förra veckan räcker inte, anser de.

Regeringen anser att avtalet stärker avskräckningen och stabiliteten, och framhåller att det bygger på svensk suveränitet och samtycke. De har påpekat att inget land kan påtvingas kärnvapen mot sin vilja, och att Sveriges hållning att inte tillåta kärnvapen på svensk mark i fredstid är väl känd och har respekterats.

I krigstid är det en annan sak. Nyligen uppgav statsminister Ulf Kristersson att frågan om kärnvapen i en sådan situation kan komma att omprövas.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör SVT:s reporter: Det säger förespråkarna respektive kritikerna om Sveriges försvarsavtal med USA. Foto: SVT

FYRA PUNKTER OM FÖRSVARSAVTALET

USA ska få obehindrad tillgång till 17 svenska militärbaser. Det här innebär försvarsavtalet.

1. Tillgång till svenska baser

På de svenska militärbaserna får USA bland annat placera ut militär personal, lagra försvarsmateriel, tanka flygplan och genomföra övningar.

Inga nya amerikanska baser kommer att etableras, utan USA får tillgång till redan befintliga anläggningar. USA får uppföra egna byggnader på baserna, och kan också ges ensam tillgång till en del av en anläggning med rätt att kontrollera passager dit.

Försvarsmakten ska informeras om vilken utrustning och vilka mängder som ska förhandslagras och förvaras på baserna.

Amerikanska militära fordon, fartyg och flyg får samtidigt röra sig fritt på svenskt territorium och inte bordas eller kontrolleras utan USA:s samtycke.

2. Militär personal

Hur mycket amerikansk militär personal som kommer att finnas på anläggningarna och under hur långa tider är oklart.

Utöver militärer kan det även handla om civil personal.

Av avtalet framgår att de amerikanska styrkorna får inrätta sådant som försäljningsställen, mässar och centrum för sociala aktiviteter.

USA har också rätt att vidta åtgärder för att säkerställa ordningen och skydda personalen på de områden som används.

3. Lyder under amerikansk lag

De amerikanska styrkorna ska lyda under amerikansk lagstiftning.

Kritiker har uttryckt oro för att gärningsmän därmed riskerar att gå fria, om de begår en handling som är olaglig i Sverige men laglig i USA.

Sverige kan dock ”ta tillbaka” rätten att döma amerikansk personal om det bedöms vara av särskild betydelse för Sverige.

4. Viss oro i kommunerna

På vissa håll uttrycks oro i kommunerna över avtalet. Bland annat för att lokalbefolkningen inte ska få vistas i populära naturområden, för ökat avfall och för ”sociala spänningar mellan amerikanska trupper och lokalbefolkningen”.

Andra farhågor är att felaktig information sprids i kommunen i syfte att skapa osäkerhet och destabilisera, samt att hotbilden vid höjd beredskap ökar i kommuner där amerikanska militärbaser anläggs.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.