DCA-avtalet ger den amerikanska militären rätt att använda 17 svenska militärbaser över hela landet, där de kan placera ut militär personal och materiel. Amerikansk militär kommer inte heller att omfattas av svensk lag utan kommer att lyda under amerikansk.

Avtalet ingicks i december men blir giltigt först efter att riksdagen röstat för det.

Saknar skrivning om kärnvapen

Vänsterpartiet har varit kritiska mot att avtalet, till skillnad från Danmark och Finland, saknar skrivningar om kärnvapen. Partiet vill att omröstningen i riksdagen ska skjutas fram ett år. Även Miljöpartiet ställer nu samma krav.

– Den avgörande frågan för oss är att kärnvapen på svensk mark inte hanteras i det här avtalet eller med en lagstiftning eller policy som tydliggör att det inte ska finnas kärnvapen i Sverige varken i fredstid eller krigstid, säger Amanda Lind.

För att omröstningen ska skjutas upp krävs det dock att ytterligare 20 riksdagsledamöter från andra partier ansluter sig till kravet.

Vänsterpartiet: ”Svensk lagstiftning ska gälla”

Utöver tydligare skrivningar om kärnvapen vill Vänsterpartiet att svensk rätt ska gälla och att det inte ska finnas några undantag för amerikansk militär.

– Sverige är en rättsstat och då ska också amerikanska soldater kunna omfattas av svensk lagstiftning, säger Håkan Svenneling, utrikespolitisk talesperson hos Vänsterpartiet.

Han anser att det är viktigt att ha tydligare spelregler nu när Sverige gått med i Nato. Enligt honom gör DCA-avtalet allt bara otydligare.

– Nu har vi en regel för amerikanska soldater, en regel för finska soldater och en annan för alla andra Nato-soldater, säger Svenneling.