Av handlingar på det turkiska parlamentets hemsida framgår att den svenska Natoansökan ska behandlas under höstsessionen. I praktiken innebär det att omröstningen kommer att ske senast den 10 december, eftersom parlamentet sedan övergår till att lägga all kraft på att behandla landets budget, säger en källa till TT.
När Finlands ansökan ratificerades tog processen ungefär två veckor. Men en sådan snabbprocess får inte Sverige.
I stället blir det den normala proceduren, som brukar ta omkring fyra till sex veckor.
Grönt ljus från Erdogan
President Erdogan skickade över dokumenten för ratificering till parlamentet förra veckan. På torsdag börjar parlamentets utrikesutskott behandla höstens ärenden på allvar, däribland den svenska ansökan. Även försvarsutskottet ska yttra sig över om Sverige kan godkännas.
När utskotten har gjort sitt går frågan vidare för omröstning i parlamentets stora kammare, senast den 10 december. Teoretiskt kan Sverige bli fullvärdig medlem på Natos utrikesministermöte i Bryssel den 28–29 november om Turkiet fattar beslut dessförinnan, men det kan alltså bli något senare.
Vissa signaler från Turkiet den senaste tiden har antytt att den svenska ansökan skulle kunna hamna i en ännu längre process, genom att den nedprioriteras av parlamentet. Då hade ratificeringen kunnat dra ut på tiden in på nästa år. Men så blir det alltså inte.
Brasklapp och frågetecken
Den stora brasklappen är att det här är proceduren som gäller såvida inget händer som stör den svensk-turkiska relationen, till exempel en ny koranbränning i Sverige.
Ett annat frågetecken är hur Ungern kommer att agera. Tidigare har den ungerska regeringen sagt att landet inte kommer att vara sist att godkänna den svenska Natoansökan. Men i förra veckan kom regeringen med krav på att få en förklaring från den svenska regeringen om den kritik som svenska politiker riktat mot landets demokratiutveckling.
