Den gröna entreprenören Steve Oswalds ord ringer i mina öron när vi lämnar den lilla ögruppen i Atlanten.

”Om vi klarade detta kan ni alla klara det, men det krävs djärva politiska beslut av regeringarna i Europa”.

Orkneyöarna visar en väg framåt, med hjälp av lokala smarta elnät är medborgarna oberoende och har full kontroll över sin elförsörjning – vilket också gynnar klimatet eftersom elen är från förnybara energikällor.

På Orkneyöarna får vi se vågkraftsanläggningar, tidvattenkraftverk som skördar el ur de regelbundna och dramatiska tidvattensvängningarna, vi besöker en marin kraftcentral där kablarna med el från havsbotten matas in i kraftledningarna på land. Vi ser hur energin lagras med hjälp av grön vätgas och hur sol och vind förser ön med 130 procent av energibehovet.

Och det sker inte bara där.

Reformer trycks bort

SVT har i serien ”Klimatlösningarna” berättat om den nya tekniken, om elektrobränslen gjort av koldioxid för flyg och fartyg,  om gigantiska solcellsanläggningar i Saharas öken. Det är teknik som kan ta oss in i den fossilfria tidsåldern. Gemensamt för alla som utvecklar de nya gröna lösningarna är ett krav på politikerna att man börjar beskatta koldioxidutsläppen, så att de betalar sin klimatkostnad. Först då kan den gröna tekniken bli konkurrenskraftig.

Men politikerna är upptagna på annat håll , med kriget och med att vinna val. Kraftfulla ekonomiska reformer på klimatområdet tycks längre bort än någonsin.  USA:s särskilda klimatsändebud, John Kerry sade på tisdagen till The Guardian att ett utdraget Ukrainakrig gör det svårt att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grad.

I Sverige är höjningen av reduktionsplikten för diesel och bensin pausad under hela 2022 (det vill säga den stegvisa inblandningen av biodrivmedel).  Fyra direktörer rasade nyligen mot beslutet i en debattartikel i SvD . Näringslivet kan inte skapa en marknad för hållbara biodrivmedel om de inte får långsiktiga och stabila spelregler, löd deras budskap.

Och flera fossila energikällor får en ny livslängd. USA:s regering meddelar att de kommer öka utvinningen av naturgas för att kompensera det ryska bortfallet.

Indien kokar – Pakistan dränks

Både Tyskland och Storbritannien planerar att skjuta på slutdatum för att stänga sina kolgruvor på grund av kriget. En talesperson för den brittiska regeringen sade till BBC att ” i ljuset av Rysslands illegala invasion av Ukraina, är det viktigt att vi säkrar vår energiförsörjning och inhemska tillgångar – det är därför vi nu undersöker att ge våra kraftverk en något längre livslängd än planerat”.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson försöker sluta nya oljeavtal med Saudiarabien. Alltmedan Indien kokar i en massiv värmebölja och Pakistan dränks av smältande glaciärer som raserar broar.

I USA har president Joe Bidens gigantiska klimatpaket fastnat i kongressen. Tiden håller på att rinna undan, mycket tyder på att demokraterna förlorar kontrollen över kongressen i mellanårsvalet. Kan inte USA leva upp till sina klimatlöften kommer det få utvecklingsländerna att surna till.

Kriget förlamar Europa

Senaste IPCC-rapporten visade att flera fattiga länder är förvånansvärt aktiva med sin gröna omställning men det bygger på att de får de utlovade pengarna ur FN:s klimatfonder. Men USA kommer få svårt leva upp till sina löften om betalningar till klimatfonden om inte kongressen godkänner klimatpaketet.

På ett av FN:s miljömöten i Nairobi nyligen uttryckte flera delegater irritation över att européerna tycks förlamade av kriget i Europa, medan utvecklingsländer som ofta lever med konflikter i sina närregioner klarar att fortsätta det globala miljösamarbetet. En rad globala FN-toppmöten har skjutits upp på grund av kriget, till exempel om nya konventioner för biologisk mångfald och mot plast i haven.

Går det snabbt nog?

Den stora paradoxen just nu är att samtidigt som kolgruvor, naturgas och olja nu plötsligt får pumpa på övertid så  pratar politikerna om att övergången till förnybara energikällor måste snabbas på för att uppnå ”energifrihet” från Ryssland.

I Tyskland växer opinionen för en snabbare grön omställning. Inte av klimatskäl utan av säkerhetsskäl. En majoritet av tyskarna är till och med beredda att acceptera fartgränser på autobahn. Danmark har beslutat sig för att fyrdubbla satsningarna på förnybart. Men kommer det att gå tillräckligt snabbt? Följer fler länder efter?

Politikens hemliga förhoppning tycks gå ut på att planeten ska pausa uppvärmningen medan kriget rasar i Ukraina.

Men den gröna omställningen kan inte vänta på freden.