Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hur skulle Europa klara sig utan rysk gas? Vad kan ersätta den? Hur påverkar strypt gas rysk ekonomi? Energianalytikern Samuel Ciszuk svarar på tre frågor. Foto: SVT/EVN

EU varnar europeiska köpare av rysk gas

Uppdaterad
Publicerad

Italien har meddelat att de snart kommer sluta köpa rysk gas, Ungern har accepterat kravet att köpa gas för rubel och gasdistributörer i Tyskland och Österrike försöker hitta sätt att gå runt EU:s sanktioner för att gå Putins krav till mötes.

Sedan 1 april kräver president Vladimir Putin att deras gas ska betalas i rubel av ”ovänliga länder”. Men sedan EU:s sanktioner som infördes den 8 april får medlemsländerna inte köper rysk gas i rubel då det i sin tur involverar den ryska centralbanken som är måltavla för sanktioner.

På onsdagen ströp Ryssland gasen till Polen och Bulgarien då de inte betalat i rubel. Polen har konstaterat till BBC att de klarar sig utan rysk gas och har andra alternativ, Bulgarien å sin sida menar att Ryssland har begått kontraktsbrott då de redan har betalat för gasen – men tillägger också att de letar efter alternativ.

Ungern meddelade på torsdagen att de går med på Putins krav då de, enligt utrikesminister Péter Szijjártó, inte klarar sig utan deras gas – och kommer inte göra på flera år.

– 85 procent av våra gasleveranser kommer från Ryssland, och 65 procent av vår oljeleveranser kommer från Ryssland. Varför? För att det här avgörs av infrastruktur. Det är inte kul, vi har inte valt den här situationen, säger Szijjártó.

Tyskland och Österrike går runt sanktioner

Den österrikiska energikoncernen OMV förbereder sig enligt Financial Times för att öppna rubelkonton på Gazprombank i Schweiz. Den tyska energikoncernen Uniper säger att de kommer fortsätta att köpa rysk gas, men i euro, rapporterar CNN.

”Uniper för samtal med sin avtalspartner om de konkreta betalningssätten och är också i nära samordning med den tyska regeringen”, sade företaget i ett uttalande.

Tyskland var den största köparen av rysk energi under krigets två första månader, skriver BBC. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz försvarar landets gasköp.

”Det är en utmaning att många europeiska länder, inklusive Tyskland, är beroende av import av fossila resurser från Ryssland,” säger han.

Italien: ”Självständigt inom 18 månader”

Italien har sagt att de arbetar på att helt sluta köpa rysk gas, landets minister för ekologisk omställning Roberto Cingolani menar att början på ett oberoende kommer vara om 18 månader.

– Vi måste stoppa gasleveranserna från Ryssland av etiska skäl, sade minister Roberto Cingolani till tidningen La Stampa efter att han varit i Angola och Kongo för att leta efter nya energiavtal för att minska sitt beroende av Ryssland, som står för cirka 45 procent av Italiens gasförsörjning.

– Europas beroende av rysk gas har varit ett stort geopolitiskt misstag de senaste 20 åren, säger han till tidningen. Men tills Italien hittar energi från annat håll kommer även de att öppna konto i Gazprombank, enligt Financial Time.

EU: ”Ett brott mot sanktioner”

EU har varnat europeiska köpare för att acceptera Kremls krav.

– Att följa kravet är ett brott mot sanktioner, sade EU-kommissionens chefstalesman Eric Mamer i ett uttalande på torsdagen.

Varningen, som är tydligare än tidigare sanktions-riktlinjer från Bryssel, kommer på torsdagen efter att flera europeiska företag indikerat att de kommer godta det ryska kravet.

Det handlar om att öppna rubel- och eurokonton hos Gazprombank i Ryssland. Enligt nuvarande betalningssystem betalade de flesta europeiska företag i euro till Gazprombanks Luxemburg-baserade konton.

Enligt riktlinjerna så kan företag betala i euro, men EU accepterar inte att företag är skyldiga att öppna ett andra konto i rubel och att betalningen är slutförd först när betalningen omvandlas till rubel, rapporterar Financial Times.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.