Utrikes

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Effekterna av kriget kommer inte vara slut när kriget tar slut”, säger klimatforskaren Björn-Ola Linnér. Foto: SERGEY BOBOK/AFP/TT

Kriget slår hårt mot Ukrainas natur: ”Oerhört allvarligt”

Uppdaterad
Publicerad

Missiler läcker tungmetall i bördig mark och skogarna brinner. Miljöskadorna som det ryska anfallskriget har inneburit för Ukrainas natur uppges kosta över 370 miljarder kronor och kan få katastrofala konsekvenser för miljön – även efter krigets slut. 

– Det är oerhört allvarligt. Ukrainska regeringen har bara från februari 2022 identifierat och dokumenterat över 2000 miljöbrott, säger klimatforskaren Björn-Ola Linnér.

I Ukrainas skogar gömmer sig missiler under marken. 6 400 hektar skog har skadats sedan krigets start. Stora arealer finns inte längre.  

Samtidigt ljuder en ständig störtflod av attacker mot raffinaderier, kemiska anläggningar, industriella depåer och rörledningar som förorenar landets luft, vattendrag och marker.   

Enligt FN:s miljöenhet UNEP kommer krigets effekter att bestå i generationer.

– Förutom de direkta effekterna under kriget kommer man att leva med de miljömässigt orsakade effekterna i många, många år, säger Björn-Ola Linnér.

Boende i Irpin undersöker en hög av brända bilar som förstörts under ryska attacker i Irpin, sommaren 2022. Den ukrainska staden Irpin har varit under tung beskjutning sedan ryska styrkor attackerade Kiev-regionen i ett försök att nå Ukrainas huvudstad. Foto: Roman Pilipey/EPA

Krigets kostnad: 370 miljarder

Miljöskadorna som det ryska anfallskriget har inneburit för Ukrainas natur uppges kosta över 370 miljarder kronor. Det skriver landets försvarsminister Oleksij Reznikov i ett uttalande på Twitter. 

Samtidigt arbetar flera instanser och myndigheter för att sammanställa kända incidenter för att få ersättning i internationella domstolar. Enligt ukrainska Ecoactions interaktiva krigskarta har hittills 792 incidenter rapporterats. Enligt den ukrainska regeringen över 2000.

Landets miljöskyddsdepartement uppger att Rysslands angrepp ”bidrar till utsläpp av koldioxid”. Hittills ska kriget lett till utsläpp av 33 miljoner ton växthusgaser enligt ukrainska regeringens sammanställningar – motsvarande utsläpp för Nederländernas hela årsförbrukning. Man baserar siffrorna på beräknat utsläpp från direkta strider, omplacering av internflyktningar och bränder i landet.

Brott mot Genévekonventionens miljöskydd

Nu vill landets miljöskyddsdepartement ha in mer hård data om miljöbrott som kan leda till att ansvar och ersättning kan utkrävas. Enligt artikel 55 i Genéve-konventionen är det “förbjudet att använda metoder eller krigsföringsmedel som är avsedda att orsaka eller kan förväntas orsaka omfattande, bestående och allvarliga skador på miljön”. 

Men att nå gränsen för att en regim ska hållas ansvarig för krigsbrott mot miljön är hög. Enda gången den passerats var år 1991 när Irak satte eld på hundratals oljedepåer i Kuwait. 

– Om någon kan lagföras beror på den politiska situationen i Ryssland. Men att man kommer ta upp detta i internationella domstolar, det kommer absolut att ske. Det kommer att finnas gott underlag för det, säger Björn-Ola Linnér.

Ukrainska brandmän slåss mot en skogsbrand som brutit ut Ragovka, nära uteslutningszonen runt kärnkraftverket i Tjernobyl. Foto: EPA

De här effekterna har kriget på klimat och miljö

1. Föroreningar ökar 

Förstörelsen av infrastrukturen och miljön i Ukraina har varit stor sedan kriget började. Ukraina har en stor industri- och energisektor med anläggningar spridda över stora delar av landet. När Ryssland intensifierar sin militära aktivitet är det ofta i anknytning till dessa som striderna rasar. Attacker i industriområden, mot oljedepåer och mot militära anläggningar förorenar på olika sätt luft, mark och vatten.

2. Risken för en kärnkraftolycka ökar 

Ukraina har 15 kärnreaktorer vid fyra aktiva kärnkraftverk. Sedan invasionen startade har Ryssland tagit kontroll över flera av dessa.

Med flera av kärnkraftverken nu i Rysslands händer stiger oron för att säkerheten äventyras. Utsläpp av strålning från ett kärnkraftverk i Ukraina skulle få omedelbara och förödande konsekvenser för människor och miljö.

3. Matförsörjning och regnskogar hotas

Ukraina och Ryssland producerar tillsammans nästan 30 procent av världens vete. Kriget har gjort det svårt för ukrainska bönder att fortsätta med sitt jordbruk och Ryssland att sälja sina produkter. När produktionen och exporten hotas stiger priserna på livsmedel vilket gör att många människor världen över kommer att behöva gå hungriga.

Ukraina är också världens största producent av solrosolja. På grund av hotad produktion och stigande priser väljer nu många matproducenter att byta ut solrosolja mot till exempel palmolja. Det här riskerar att skapa en ökad global efterfrågan på palmolja – en redan kontroversiell produkt som är en starkt bidragande orsak till skövling av regnskog.

4. Fossilberoendet är dubbelt skadligt 

Detta krig har gjort det ännu tydligare hur beroende Europa är av fossil energi och att även Sverige är en del av detta beroende. Fossila bränslen har stark koppling både till omfattande miljöproblem och till våldsamma konflikter. Sverige och andra länders import av rysk olja och gas innebär stora inkomster som finansierar Putins krig i Ukraina.

5. Miljöarbetet blir eftersatt

Kriget riskerar också att leda till att viktiga klimatförhandlingar och att klimatanpassningsåtgärder blir haltande. Ett av budskapen från klimatmötet COP26 var att alla länder ska skärpa sina klimatlöften inför nästa möte. Risken är nu stor att många länder avvaktar eller låter bli att lämna in skärpta löften.

Källa: Naturskyddsföreningen 

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.