Italiens inrikesminister, Matteo Salvini, anländer till Milano där han kallat till valmöte inför EU-valet.

Salvini kallar till valmöte – vill ena EU-kritiker

Publicerad

I dag kallar Italiens inrikesminister Matteo Salvini, partiledare för högernationalistiska Lega, till valmöte i Milano. Målet är att ena EU-kritiker, invandringskritiker och nationalister i Europaparlamentet. Frågan är i vilken utsträckning det kommer att lyckas.

Prognoser inför nästa veckas EU-val pekar på att partier med en mer EU- och invandringskritisk inställning kommer att gå framåt i opinionen och säkra upp mot en fjärdedel av de 751 mandaten. En ansenlig kraft i det kommande parlamentet och det är den som Matteo Salvini hoppas att kunna ena i en stor allians, inte för att driva på för att lämna unionen, men förändra inriktningen på den.

– Det är den nya stridsfrågan. Det handlar inte längre om att vara kvar i eller lämna EU. Utan vilken typ av EU man vill ha, säger Simon Hix som är professor i statsvetenskap på London School of Economics.

Rysslandsfrågan en vattendelare

Frågan är hur stor alliansen egentligen blir. I dag sitter de här partierna huvudsakligen i tre olika grupper i parlamentet, bland annat i ECR-gruppen dit Sverigedemokraterna tillhör.

Men medan två av SD:s nordiska samarbetspartier i form av Sannfinländarna och Dansk Folkeparti valt att ansluta sig till Salvinis allians vill Sverigedemokraterna vara kvar i sin nuvarande konservativa, EU-kritiska grupp.

– Här har vi en möjlighet att påverka oavsett om vi är i exakt samma partigrupp eller inte, för oss är det viktigt att vara med de partier som vi känner att vi kan samarbeta med och som ser saker på samma vis i frågor som exempelvis ryskt inflytande. Där är ju Nationell Samling en problematisk faktor i sammanhanget, säger Charlie Weimers (SD) som kandiderar till EU-parlamentet.

Marine le Pens Nationell Samling är ytterligare ett av partierna i Salvinis allians, och likt de italienska kollegorna i Lega är de mer positivt inställda till Ryssland. Men det finns fler skiljelinjer där bland annat synen på frihandel varierar och inställningen till fördelning av flyktingar inom Europa likaså.

Svårt att nå enighet

Och frågan är i vilken utsträckning, och i vilka frågor, de EU-kritiska partierna kan hitta samsyn. Under förra mandatperioden var ledamöterna i de två partigrupperna längst till höger de som i minst utsträckning röstade enligt en gemensam partilinje. Det kommer dock att underlättas om partierna blir större menar Simon Hix.

– De kommer nå en form av tröskel där de är viktigare i parlamentet och kan kräva andra typer av utskottsroller och driva på i lagstiftningsfrågor. Jag tror att det kommer motivera dem till att vara på plats och ha en bättre sammanhållning och koordination.

Splittrat parlament

Ovsett så kommer fördelningen av parlamentsplatserna förändras en hel del om man får tro prognoserna.

Simon Hix förväntar sig att det kommer behöva bildas ett större mittenblock för att få igenom lagstiftning. Ett block som sträcker sig från den moderata/kristdemokratiska gruppen till den Socialdemokratiska och omfattar både Liberaler och Gröna. Men det kan också skapa ytterligare stöd för EU-skeptikerna.

– De kommer att kunna säga ”vad var vi det sa”. De kan peka på de andra och säga att de andra tycker alla likadant, de är etablissemanget, rösta på oss om ni vill ha förändring, säger Simon Hix.

FAKTA: PARTIGRUPPERNA I EU-PARLAMENTET 

Visa

GUE/NGL – V 

Vänstergruppen i Europaparlamentet. Här sitter socialistiska och kommunistiska partier. Till exempel har Portugals kommunistparti, PCP, fortfarande hammaren och skäran i sin partisymbol. Det är en EU-kritisk grupp som är emot överstatlighet men sammanhållningen i gruppen är svag och partierna röstar ofta olika. Svenska Vänsterpartiet hör hemma här. 

S&D – S och Fi 

Den socialdemokratiska gruppen. Har länge varit den näst största gruppen men de har stadigt minskat de senaste valen. De är i stort EU-positiva och driver frågor om social trygghet, röstade ja till euron och många är positiva till en större EU-budget och skatt på EU-nivå. Svenska Socialdemokraterna och Feministiskt initiativ ingår i S&D. 

EPP – M och KD 

Den största gruppen. Konservativa EPP samlar höger- och kristdemokratiska partier. Idéerna om den fria marknaden och rörligheten för människor är viktiga men också frågor om frihandel. Angela Merkels CDU sitter på många av gruppens mandat. Än så länge ingår den ungerska premiärministern VIktor Orbans parti Fidesz, även om de nyligen förlorat sin rösträtt tillfälligt. Här sitter Moderaterna och Kristdemokraterna. 

EFA/Gröna – MP 

Här sitter Europas gröna partier. Högst på dagordningen står förstås miljö och klimat. De driver också frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Det är en EU-positiv grupp där de flesta partier som ingår vill föra över mer makt till EU. Svenska Miljöpartiet sitter här. 

ALDE – C och L 

ALDE är Europaparlamentets liberala grupp. Den anses också vara den mest federalistiska, det vill säga den som vill gå längst när det gäller att föra över makt och inflytande till EU. Den leds av den belgiske politikern Guy Verhofstadt. Gruppen väntas växa efter årets val efter som Frankrikes president Emanuel Macron sagt att hans parti en Marche ska ingå i ALDE. Här sitter svenska Centerpartiet och Liberalerna. 

ECR – SD 

Parlamentets just nu tredje största grupp ECR bildades när det brittiska regeringspartiet, de konservativa Tories, bröt sig ur EPP och slog sig ihop med bland andra polska Lag och Rättvisa, Dansk Folkeparti och Sannfinländarna. De skiljer sig från EPP genom att inta en mer EU-skeptisk hållning. De motsätter sig att mer makt flyttas över till EU och flera partier är också starkt invandringskritiska. Här ingår Sverigedemokraterna sedan de bytte grupp ifjol. 

EFDD 

En EU-skeptisk och nationalistisk grupp. Gruppen domineras av brittiska Ukip och italienska vänsterpopulistiska Femstjärnerörelsen. Gruppen är löst sammanhållen och eftersom dess ideologi är att främja nationella intressen röstar partierna ganska ofta olika. Ordförande är Ukips Nigel Farage. Inga svenska partier. 

ENF 

Gruppen betecknas som EU-skeptiska och högerpopulistiska. I dag är gruppen EU-parlamentets minsta. Här sitter franska Nationell Samling (som tidigare hette Nationella Fronten) och nederländska Frihetspartiet och österrikiska FPÖ. Här sitter också italienska Lega. Inga svenska partier. EU-skeptiska, högernationalistiska partier har stadigt ökat i Europaparlamentsvalen. 

Grupplösa 

Partier som nynazistiska Gyllene Gryning från Grekland och Jobbik från Ungern har också några mandat i parlamentet men de tillhör inte någon grupp. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

EU-valet 2019

Mer i ämnet