Prognoser inför nästa veckas EU-val pekar på att partier med en mer EU- och invandringskritisk inställning kommer att gå framåt i opinionen och säkra upp mot en fjärdedel av de 751 mandaten. En ansenlig kraft i det kommande parlamentet och det är den som Matteo Salvini hoppas att kunna ena i en stor allians, inte för att driva på för att lämna unionen, men förändra inriktningen på den.
– Det är den nya stridsfrågan. Det handlar inte längre om att vara kvar i eller lämna EU. Utan vilken typ av EU man vill ha, säger Simon Hix som är professor i statsvetenskap på London School of Economics.
Rysslandsfrågan en vattendelare
Frågan är hur stor alliansen egentligen blir. I dag sitter de här partierna huvudsakligen i tre olika grupper i parlamentet, bland annat i ECR-gruppen dit Sverigedemokraterna tillhör.
Men medan två av SD:s nordiska samarbetspartier i form av Sannfinländarna och Dansk Folkeparti valt att ansluta sig till Salvinis allians vill Sverigedemokraterna vara kvar i sin nuvarande konservativa, EU-kritiska grupp.
– Här har vi en möjlighet att påverka oavsett om vi är i exakt samma partigrupp eller inte, för oss är det viktigt att vara med de partier som vi känner att vi kan samarbeta med och som ser saker på samma vis i frågor som exempelvis ryskt inflytande. Där är ju Nationell Samling en problematisk faktor i sammanhanget, säger Charlie Weimers (SD) som kandiderar till EU-parlamentet.
Marine le Pens Nationell Samling är ytterligare ett av partierna i Salvinis allians, och likt de italienska kollegorna i Lega är de mer positivt inställda till Ryssland. Men det finns fler skiljelinjer där bland annat synen på frihandel varierar och inställningen till fördelning av flyktingar inom Europa likaså.
Svårt att nå enighet
Och frågan är i vilken utsträckning, och i vilka frågor, de EU-kritiska partierna kan hitta samsyn. Under förra mandatperioden var ledamöterna i de två partigrupperna längst till höger de som i minst utsträckning röstade enligt en gemensam partilinje. Det kommer dock att underlättas om partierna blir större menar Simon Hix.
– De kommer nå en form av tröskel där de är viktigare i parlamentet och kan kräva andra typer av utskottsroller och driva på i lagstiftningsfrågor. Jag tror att det kommer motivera dem till att vara på plats och ha en bättre sammanhållning och koordination.
Splittrat parlament
Ovsett så kommer fördelningen av parlamentsplatserna förändras en hel del om man får tro prognoserna.
Simon Hix förväntar sig att det kommer behöva bildas ett större mittenblock för att få igenom lagstiftning. Ett block som sträcker sig från den moderata/kristdemokratiska gruppen till den Socialdemokratiska och omfattar både Liberaler och Gröna. Men det kan också skapa ytterligare stöd för EU-skeptikerna.
– De kommer att kunna säga ”vad var vi det sa”. De kan peka på de andra och säga att de andra tycker alla likadant, de är etablissemanget, rösta på oss om ni vill ha förändring, säger Simon Hix.