22 julikommissionens ordförande Alexandra Bech Gjörv. Foto: ScanpixVisa alla (2)
Visa alla (2)

”Frivilliga räddade både liv och polisinsatsen”

Uppdaterad
Publicerad

Angreppet på regeringsbyggnaden kunde ha förhindrats och polisen kunde ha varit på Utöya tidigare, det sade Alexandra Bech Gjörv som lett 22 julikommissionens arbete med att gå igenom myndigheternas hantering av dåden i Oslo och på Utöya.

I dag lämnade 22 julikommissionen över sin rapport av sitt arbete med att gå igenom myndigheternas hantering av dåden i Oslo och på Utöya.

Alexandra Bech Gjörv började med att läsa upp sex huvudpunkter som sammanfattade rapporten. Bland annat menar kommisionen att angreppet mot regeringskvarteret kunde ha förhindrats ”genom effektivt verkställande av redan tillgängliga säkerhetsanordningar”. Anders Behring Breivik kunde också ha gripits tidigare än 22 juli heter det i rapporten.

Myndigheternas förmåga att beskydda de unga på Utöya brast, en snabbare polisaktion hade varit möjlig, enligt kommissionen.

-Den frivilliga hjälpen blev avgörande, den räddade både människoliv och polisens insats, sade Bech Gjörv.

Kunde nått Utöya tidigare

Det tog 35 minuter från det att polisen kom på plats på fastlandssidan tills första polis stod på Utöya.

Enligt kommissionen kunde polisen nått ön 12 minuter tidigare än de faktiskt gjorde.

-Tidsåtgången som polisen använde på Utöya är oacceptabel, säger Bech Gjörv.

Men det kunde också ha gått ännu snabbare. Enligt kommissionen kunde polisen varit på Utöya 20 minuter tidigare om man hade följt den ursprungliga planen av polisens aktionsledare. Kommissionen kritiserar särskilt den första patrullen som kom till Utvika, den plats på fastlandet som ligger mittemot Utöya. Patrullen skulle ha försökt att få tag i båtar så att de själva skulle åka över, trots att de fick besked om att endast observera vad som skedde.

”Två tjänstemän tränade för beväpnade uppdrag borde ha kunnat agera mot en sådan motståndare”, heter det i rapporten.

19-20 personer dödades de sista 20 minuterna innan polisen grep Anders Behring Breivik på Utöya, bland annat de som var vid pumphuset.

Den första båten med poliser som skulle åka över till Utöya var överlastad. Elva personer var ombord, vilket försenade insatsen enligt kommissionen. Med sex personer ombord och utan motorproblem hade båten kunnat vara på Utöya 18.16

-Manskapets egen önskan om att delta i aktionen medförde att så många gick ombord, sade sade Bech Gjörv.

Manskapet i beredskapstruppen visste inte var Utöya låg, konstaterar kommissionen. Patrullen som var först på plats hade en portabel GPS men kartan visade inte namnen på de små öarna i Tyrifjorden. Truppen var därför beroende av anvisningar från operationscentralen i Nordre Buskerud polisdistrikt.

-Det fanns flera möjligheter att vara snabbare på Utöya, säger Bech Gjörv.

De viktigaste orsakerna till att det brustit var att kapaciteten att hantera samordningen var för dålig på ledningsscentralen, som blev överbelastad. Dessutom var kommunikationsutrustningen bristfällig.

Tipslapp blev liggande

Bara minuter efter explosionen i regeringskvarteret fanns en gärningsmannabeskrivning av Breivik när han lämnade den vita skåpbilen.

En skadad fotgängare tipsade om en polisklädd, beväpnad man med hjälm som gick in i en flyktbil. Dessutom noterade tipsaren registreringsskylten.

Men lappen med tipset blev liggande hos polisen i över 20 minuter, vilket minskade chanserna att ta Breivik innan han kom till Utöya.

Kommissionen slår också fast att polisen inte hade någon beredskapsplan knuten till AUF:s sommarläger.

Insatsledaren upplevde att han hade för lite personal tillgänglig. Operationsledaren tyckte däremot att resurserna var goda. Båda saknade dock översikt över vilka resurser de faktiskt hade tillgängliga, enligt rapporten.

Enligt kommissionen tog det för lång tid att stänga av Grubbegata, där bilbomben utanför regeringsbyggnaden detonerade. Mer tid än man kan förvänta sig gick åt för att planera och genomföra avstängning av gatan.

Även norska säkerhetspolisen får kritik. Med bättre arbetsmetodik och bättre fokus kunde PST ha kommit gärningsmannen på spåret innan 22/7. ”Kommissionen har dock inte underlag för att säga att PST kunde och borde ha avvärjt angreppet” står det i rapporten.

-Breivik var väl synlig på nätsidor med extrema åsikter, dock förekom inga hot om våldshandlingar, sade  Bech Gjörv.

PST får även kritik för att ha förbisett risken för att enskilda personer skulle kunna planlägga omfattande terrorhandlingar.

Det finns också ljuspunkter i rapporten. Poliser från tre distrikt ryckte snabbt ut mot ön efter första larmet om skjutning och de poliser som sattes i land på ön skötte sin uppgift med mod, sade Bech Gjörv.

Sjukvårdens insats har överlag fungerat bra, enligt kommissionen. De flesta skadade anser att de behandlats väl av vården.

31 åtgärder

Kommissionen kommer inte bara med kritik. Den föreslår också 31 åtgärder för att förbättra samarbetet mellan olika instanser. Bland annat föreslås att halvautomatiska vapen ska förbjudas och att det bör bli straffbart att genomgå terrorträning. Kontrollen av vapen och kemikalier måste också bli bättre.

Här hittar du rapporten i sin helhet

  • Förmågan att identifiera risker och dra lärdom av övningar har varit för liten.
  • Förmågan att genomföra det man bestämt sig för och att använda utvecklade planer har varit för svag.
  • Samverkan och koordinationen har varit bristfälliga.
  • Potentialen i informations- och kommunikationsteknologi har inte utnyttjats tillräckligt.
  •  Ledningens förmåga och vilja att klargöra ansvar, etablera mål och besluta om åtgärder för att uppnå resultat har varit otillräckliga.
  • Alexandra Bech Gjörv. Leder kommissionen. Hon är en advokat och har tidigare varit chef i Statoil och suttit i medieföretaget Schibsteds styrelse.
  • Hanne Bech Hansen. Chef för Köpenhamnspolisen 1995-2009.
  • Ragnar Line Auglend. Forskare vid Universitetet i Bergen. Har tidigare varit polischef.
  • Torgeir Hagen. Generallöjtnant och tidigare chef för norska underrättelsetjänsten.
  • Einar Skaarseth Enger. Tidigare koncernchef på norska järnvägsbolaget NSB.
  • Karin Straume. Högste läkare och specialist i allmänmedicin vid Finnmarks landsting (fylke).
  • Guri Hjeltnes. Skribent och historiker, professor i journalistik och chef för det norska förintelsecentret.
  • Stefan Gerkman. Polisöverinspektör vid Finlands inrikesdepartementet.
  • Laila Bokhari. Statsvetare och terrorforskare. Har suttit i FN:s säkerhetsråds övervakningsteam för al-Qaida och talibaner.
  • Linda Motröen Paulsen. Tidigare vice ordförande för norska Röda korset. Avdelningschef på skola i Harstad.

TT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

22 julikommissionen

Mer i ämnet