Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Här frigörs stenmjölet – se bilderna på gödningsmedlet som samtidigt binder koldioxid. Foto: Reuters

Smältande glaciärer kan bli framtidens klimatvänliga jordbruk

Uppdaterad
Publicerad

Kanske har forskarna hittat en ljusglimt i Grönlands smältande glaciärer. Stenmjöl från de smältande isarna kan användas som gödningsmedel och samtidigt absorbera koldioxid ur luften.

En av de stora konsekvenserna av klimatförändringarna – smältande isar – kan ha fått en förmildrande effekt. Ett finkornigt damm, stenmjöl, som lossnar ur isen när glaciärer smälter har visat sig vara både ett miljövänligt gödningsmedel, och det tar även upp koldioxid ur luften på samma gång.

– Vi är på ett stadium där vi vet att detta fungerar. Det finns hinder innan det kan användas i en storskalig industri, men här finns absolut potential, säger professor Minik Rosing från Köpenhamns universitet till Reuters.

Kan lagra koldioxid under lång tid

Att stenmjöl är ett effektivt gödningsmedel är ingen ny upptäckt. Studier har visat att stenmjöl som sprids på åkermark i Danmark ökar produktionen av korn med cirka 30 procent. Processen har samtidigt potential att suga upp stora mängder växthusgaser, enligt en studie i Nature. Dock har tillgången inte varit tillräcklig, och att finkrossa mineraler har varit en dyr och svår utmaning.

”Inte ekonomiskt försvarbart”

Thomas Kätterer är professor vid Institutionen för ekologi på  Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) och forskar bland annat på kolinlagring i ekosystem.

-Att stenmjöl har potential inom jordbruksområdet har man vetat länge. Men det diskuteras inte så mycket i klimatsammanhang eftersom det hittills inte varit ekonomiskt försvarbart. Materialet är tungt och transporterna långa. Priset blir för dyrt helt enkelt.

Transporter är en flaskhals

Stenmjöl finns även i Sverige, som en restprodukt av mineralbrytning. I Norrbotten finns mineralavfall av basiska bergarter, som skulle kunna användas som gödning. Men även här är transporterna en flaskhals.

-Det är ganska långt till jordbruksområden från Norrbotten. Och ännu längre blir det ju med transport från Grönland. Det gör att man frågar sig om om klimatnyttan uteblir, säger Kättener.

Han menar ändå att det finns en framtid för den här typen av klimatsatsningar.

-I slutändan är det ekonomin som avgör. Priset på koldioxid ligger nu på cirka 60 dollar per ton. Stiger det till det dubbla så kan det här kanske bli verklighet. Det finns alltid nischer för olika metoder och jag tror att vi behöver alla sätt vi kan för att klara klimatmålet.

Missa inget om klimatet! Prenumerera på SVT:s nyhetsbrev

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Erika Bjerström: Tre anledningar till att Grönland kan ses som klimatkrisens Ground Zero Foto: Rikard Collsiöö/SVT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Klimatkrisen

Mer i ämnet