I nästan tre timmar höll de 17 euroländernas finansministrar en videokonferens. Uppdraget var att finna en väg till att städa upp Spaniens finansiella sektor, helst så snart som möjligt för att inte påverka det grekiska valet nästa helg.
– Det står nu klart för den spanska regeringen, något som ganska länge har stått klart för ekonomer och experter, att skulderna i bankerna är så pass stora att regeringen inte har de pengar som krävs för att gå in och hålla bankerna under armarna, säger Bert Sundström, SVT:s utsända på plats i Madrid.
Finland och Nederländerna ska under lördagens överläggningar ha krävt omfattande villkor för att godkänna Spaniens begäran.
Spaniens fond för rekapitalisering av banker, FROB, kommer att få ansvaret för att kanalisera pengarna vidare till de behövande bankerna. Beloppet ska vara så stort att det täcker alla kapitalbehov och dessutom ger en säkerhetsmarginal, skriver ministrarna.
Beloppet är oklart
Exakt vilket belopp det handlar om lär klarna inom kort, kanske redan i helgen. Den spanska regeringen kan vilja avvakta de oberoende konsulternas rapport. Till syvende och sist är det Europeiska centralbanken (ECB) och EU-kommissionen som kommer att kvantifiera summan.
– Ett minimibelopp är 40 miljarder euro enligt internationella valutafonden (IMF), men Spanien vill ha garantier för att så mycket som 100 miljarder euro ska kunna betalas ut om det behövs. Det är ett gigantiskt räddningspaket, säger SVT:s Bert Sundström.
Det spanska finansdepartementet anlitade i maj, via Banco de Espana, två konsulter som har till uppgift att värdera saneringsbehoven i landets banksektor. Rapporten från tysken Roland Berger och amerikanen Oliver Wyman kommer inom två veckor.
Enligt El Pais har regeringen tidigare signalerat att man först ville avvakta den innan ett beslut om nödlån eller andra stödprogram.
”Inte som andra”
– Spanien är i grunden positivt till att låna pengar, men vill helst att EU lånar ut pengar direkt till de spanska bankerna i stället för att gå via staten. På så sätt byggs inte statsskulden på och staten behöver inte ställa upp på några hårda besparingskrav, säger Johan Javéus, chefsstrateg på SEB, till TT.
Bedömare betonar att Spanien inte är lika illa ute som de tidigare låntagarna Irland, Portugal och Grekland.
– I Grekland, Portugal och Irland hade staten problem och behövde hjälp. I Spanien är problemen koncentrerade till banksektorn, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, till TT.
– Om man öronmärker ett lån för bankvärlden kommer omvärlden inte att ställa lika höga krav. Jag tror inte att lånet blir förknippat med nya åtstramningar.