Den omskrivna orten Mallacoota där invånarna tvingats evakueras med flyg och båt ligger cirka en timme från svenska Margareta Janstads hem i Merimbula som ligger i södra New South Wales. Branden har nått grannbyn Eden som ligger cirka tre mil bort och personer har börjat anlända därifrån till Merimbula för att söka skydd.
– Vi har havet till öster. Branden är i norr, söder och väster, säger hon till SVT under lördagen.
”Vi har packat våra väskor”
Svenskan driver en bed and breakfast från sitt hem och alla gäster har redan gett sig av, men invånarna i orten har inte fått evakueringsordern än.
– Vi har packat våra väskor. De ligger i bilen och vi vet tar vi ska ta vägen om vi måste evakuera, säger Margareta Janstad.
”Husen börjar brinna invändigt”
Det är nu för sent att lämna orten, men det finns en säker byggnad av betong som de kan ta sig till om det skulle behövas. Själv bor hon i ett trähus, och för att skydda det mot branden har hon vidtagit flera åtgärder.
– Vi har sprinklers igång på taket och runt hela huset. Vi har tagit ner alla gardiner och flyttat möblerna bort från fönstren för hettan från elden är så enorm att husen kan börja brinna invändigt innan branden har hunnit fram, säger hon.
Många tror att det bara är själva bränderna som husägare måste oroa sig för i områden som drabbas av skogsbränder. Men Margareta förklarar att möbler och gardiner nära fönstren också kan antändas om det blir varmt nog utanför.
Många personer väljer också att stanna i sina hus så länge de kan för att kunna stoppa eventuella gnistor som kommer flygande från att starta nya bränder.
– De flesta hus som brinner ner i Australien drabbas av gnistor från brinnande löv och bark som färdas flera kilometer och kommer långt innan själva brandfronten, förklarar Margareta Janstad.
”Aldrig, aldrig”
Nu är det bara att vänta som gäller för svenskan. Hon säger att hon inte kommer sova många timmar i natt.
– Vi kan inte göra något så nu avvaktar vi. Står huset kvar så är vi glada för det. Står det inte kvar så får vi ta oss någon annanstans.
Margareta Janstad har bott i Australien sedan 2004, men har inte varit med om något liknande.
– Nej aldrig, aldrig. Ingen har sett detta förut. Alla är lite chockade, berättar hon.
