Minst sex personer dog när en eller flera gärningsmän öppnade eld i en moské i Quebec på söndagskvällen, lokal tid. Två misstänkta gärningsmän har gripits, men motivet är ännu oklart. Premiärminister Justin Trudeau kallar attacken för ett terrordåd.

Läs mer: Minst sex döda i moskéskjutning

Läs mer: Moskén i Québec tidigare utsatt för hatbrott

Johan Eriksson, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola, har följt utvecklingen i landet de senaste åren. Han menar att politiken har gjort en vänstersväng sedan Justin Trudeau tog över makten, med ännu större fokus på mångkulturalitet och feministisk politik. Kanada lyfts ofta fram som ett föregångsland när det gäller integration och mångfald.

Motsättningar mellan grupper

Men det finns motsättningar mellan olika grupper i landet, även i Québecområdet.

– Definitivt gör det det. Redan från 60-talet har Kanada brottats med den stora spänningen mellan engelsktalande i västra Kanada och provinsen Québec som är fransktalande, det har man lyckats hantera. Men det är en mer komplicerad värld i dag, med en globaliserad värld där invandringen har ökat, säger han och poängterar att invandringen trots allt uppfattas som en stor tillgång i landet, dels för att den har varit selektiv och fokuserat på arbetskraftsinvandring.

Dessutom kämpar ursprungsbefolkningen för ökade rättigheter.

– Det är en komplicerad mix av olika grupper, säger han om de olika grupperna i landet.

Stolt vara invandringsland

Trots det har Kanada ändå lyckats hantera de här spänningarna på ett jämförelsevis framgångsrikt sätt, menar han.

– Det finns spänningar och problem i varje samhälle men Kanada har ändå lyckats upprätthålla en mångkulturalitet och jag skulle vilja påstå att det finns en känsla i Kanada  av att man är stolt över att man är ett invandringsland, att man har byggt den nationella identiteten på det.

Finns högerextremister

Han kan inte svara exakt på hur situationen är för muslimer i Québecområdet, men säger att det alltid finns individer och mindre grupper som är emot invandring.

– Det finns alltså högerextremister även i Québec. Vi har den här mixen av både urbefolkningen som vill ha sin självständighet. Bland en del fransktalande i Kanada finns det även ett motstånd mot den engelska dominansen som gäller i övriga Kanada och ett motstånd även mot invandring, så någon form av ultranationalistisk fransktalande extremism kan det vara, men det är bara ren spekulation.

Han tycker inte att motsättningarna i Kanada har ökat.

– De kan öka under en kort tid, men det går inte att säga att det är en trend att det blir värre motsättningar.

Risk att spänningarna ökar

Kanada har varit ganska förskonat från terrordåd, men inte helt och hållet.

– Det har varit en hel del incidenter och terrordåd som man har lyckats avvärja. Det finns också sedan 70-talet vissa element av fransknationalistisk terrorism, men det har i princip försvunnit. Om man jämför med USA har de varit betydligt mer förskonade.

Den största risken nu är att rädslan ökar, menar han.

– Att folk inte vågar leva sina liv på ett normalt sätt och blir mer misstänksamma så att det kan öka spänningarna.