Vid gränsen till Ungern har den serbiska gränspolisen haft 840 procent fler fall av irreguljär migration under årets första tre månader jämfört med samma period 2014.

Migranterna gömmer sig på tågtoaletter, i fordon och klamrar sig fast vid bussar och lastbilar som passerar landsgränserna. I en lastbil som kör veteexport till EU kan uppemot 20 migranter gömma sig, berättar Mitar Đurašković, den serbiska regeringens samordnare mot irreguljär migration. Andra korsar över till Serbiens grannländer via skogar och berg där det inte finns någon övervakning.

– Det handlar inte längre om smuggling, det är en massflykt, säger en tjänsteman vid den serbiska gränspolisen till tidningen Politika.

”En säkrare väg”

Mitar Đurašković har samma bild av migrantvågen.

– 2014 hade vi totalt 9.014 fall av irreguljär migration. De första tre månaderna i år har vi haft 7.636.

Ökningen av migranter som tar sig in i Ungern via Turkiet, Grekland, Makedonien och Serbien började långsamt för cirka fem år sedan när Italien skärpte sina gränskontroller, säger Mitar Đurašković. De senaste två åren har takten trappats upp.

– Förr kunde migranter ta reguljära passagerarbåtar till Italien, nu är det svårare. De väljer mellan fiskebåtar eller den här vägen, och den här vägen är säkrare.

Men migranter dör även på den så kallade Västbalkanrutten. Sedan förra hösten har närmare två dussin mist livet i tågolyckor i Makedonien när de blivit påkörda på de spår de följer till Serbien. Senast förra veckan dog 14 personer som tros ha varit från Afghanistan och Somalia när ett expresståg inte kunde stanna i tid och lokala medier har rapporterat om migranter som hittas i bilar efter trafikolyckor. De 14 som omkom i Makedonien förra veckan hade inga id-handlingar på sig och begravdes på söndagen i en gemensam, namnlös grav nära platsen där de dog.

Tjänar pengar på migrationen

Samtidigt har vågen av migranter öppnat för en omfattande affärsverksamheten i områdena runt gränsövergångarna. Tidningen Politika rapporterar om att nedgångna gästhus som erbjuder migranter övernattning har öppnat längs med vägarna och EU:s gränsmyndighet Frontex skriver om taxiförare som tjänar pengar på att skjutsa migranter till landsgränserna. Väl där kan de få hjälp över av lokala guider.

Mellan januari och mars i år greps 294 personer för människosmuggling i Serbien. Smuggling av fem personer eller fler ger minst ett års fängelse, men guiderna tjänar tillräckligt bra för att fler ska vilja ta risken.

Utrustning från EU

EU har donerat utrustning till den serbiska gränspolisen som gör det lättare att fastställa identitet och upptäcka felaktig dokumentation. Endast en bråkdel försöker passera gränsövergångar med förfalskade dokument, det är vanligare att ta sig in med andras pass som man har fått eller köpt, säger Mitar Đurašković. Han berättar om flera fall av migranter som har försökt ta sig in med franska pass från Komorerna. En av ögruppens öar tillhör Frankrike och där är invånarna EU-medborgare. Deras pass har spridits vidare och används av människor som vill ta sig in i EU, säger han.

– Vi började misstänka att det här var ett sätt att illegalt korsa gränsen när vi plötsligt fick ovanligt många franska medborgare från Komorerna som sa sig semestra i Serbien och Makedonien.

Lämnar Serbien innan de fått beslut

De flesta av migranterna kommer från Syrien, Afghanistan, Kosovo och länder söder om Sahara.

– Det är läget i världen som har skapat den här migrantvågen och det ser tyvärr inte ut som att krigen och eländet kommer att ta slut snart. Det migranterna verkligen inte vill är att tvingas återvända till sina hemländer, och det kan man ju förstå. Vad finns det att komma tillbaka till i Syrien?

De som upptäcks har rätt att söka asyl i Serbien och många gör det. Förra året sökte 16.500 personer asyl, hittills i år är den siffran uppe i 10.000. Men migranterna har andra länder som mål, vanligen Tyskland, Frankrike och Sverige och lämnar ofta Serbien innan de har fått ett beslut, för att försöka att ta sig vidare i Europa.

– Jag skulle säga att 98 procent av dem redan har varit i ett EU-land och vill till ett annat EU-land i Nord- eller Västeuropa för att de hoppas få ett bättre liv eller för att de har släkt där, säger Mitar Đurašković.