En svampsjukdom vid namn TR4 hotar världens bananodlingar. Foto: Knut Falch / TT

Svampsjukdom har nått Latinamerika – hotar världens bananer

Uppdaterad
Publicerad

En skadesvamp som angriper bananer och orsakar en obotlig sjukdom har nu nått Latinamerika, den region som exporterar mest av den populära frukten. Det bekräftar den colombianska regeringen – som även utlyst nationellt nödläge.

– Den banansorten vi är vana vid nu kommer, om svampen sprider sig, vara ett minne blott, säger Jonathan Yuen, professor emeritus i växtpatologi.

Svampsjukdomen vid namn Tropical Race 4, TR4, är en variant av den så kallade Panamasjukan som länge plågat bananodlare. Sjukdomen orsakas av skadesvamp som angriper odlingarna.

TR4 upptäcktes i Taiwan i början på 90-talet och svampangreppen har sedan dess slagit ut flera skördar i Sydostasien och Australien. Under 2010-talet nådde TR4 även Mellanöstern och Afrika.

”Om den spridits mycket är det illa”

Hittills har Central- och Sydamerika varit skonade från smitta, men nu har den nått Colombia – en av världens största exportörer av bananer. Tecken på TR4 upptäcktes  i juni och landets jordbruksmyndighet, ICA, har satt ett 170 hektar stort område i karantän, skriver tidskriften Science.  

Nu har analyser bekräftat att det rör sig om svampsjukdomen och regeringen har utlyst nationellt nödläge, rapporterar National Geographic.

– Problemet är att när den har dykt upp så att man kan upptäcka den har den förmodligen spridits ganska mycket, säger Jonathan Yuen, professor emeritus i växtpatologi vid SLU.

– Och om den har spridits mycket då är det illa. När jag säger att det är illa betyder det att vi i framtiden inte kommer att se de bananer vi är vana vid.

Gammal banansort utplånades

Bananer är inte bara en del av den dagliga födan i stora delar av världen, den är också en viktig ekonomisk resurs för flera Latinamerikanska länder. I regionen finns fyra av de fem största producenterna för exportmarknaden och Colombias grannland Ecuador är världens största exportör av bananer, enligt National Geographic.

Och det är inte första gången Panamasjukan hotar Latinamerikas bananbestånd.

En tidigare variant, kallad Race 1, slog ut den då största banansorten, Gros Michel, på 50-talet. Bananen ersattes av sorten Cavendish som var resistent mot R1. Cavendish är den banan du oftast ser i butikshyllorna i dag.

Finns inget botemedel

I dagsläget finns inget fungerande botemedel mot TR4 och enligt Jonathan Yuen är risken hög att bananerna vi nu är vana vid helt kan slås ut i framtiden.

– Om svampen sprider sig ordentligt, och det finns inget som tyder på att den inte kan göra det, då är man tvungen att ge upp den här odlingen. Problemet är att nu finns det ingen annan resistent sort man kan byta ut Cavendish mot.

– Det finns en risk att det som vi kommer känna som en banan kommer vara helt annorlunda i framtiden.

Fakta – Panamasjukan

Den nya varianten av Panamasjukan som hotar bananplantagen kallas för Tropical Race 4, TR4, och orsakas av skadesvampen Fusarium oxysporum.

Den sprids främst via svampdelar som förs in av besökare eller arbetare på plantager via jord på exempelvis skor och redskap. Den kan även spridas via infekterat växtmaterial.

Panamasjukan angriper bananernas rotsystem och sprider sig till växtens vävnader. Det första symtomet är gulfärgade blad som senare blir bruna och torra och till slut dör plantan.

Sjukdomen är helt ofarlig för människor.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO uppmanar alla bananodlare över hela världen att förstärka kontrollen av de odlingar som finns. Bland annat med desinficering av fordon som åker in på plantager.

En äldre version av Panamasjukan slog ut banansorten Gros Michel i Sydamerika på 50-talet. Det var dåtidens vanligaste banan i Sverige. Då började man odla den banantypen Cavendish, som tidigare ansågs sämre än Gros Michael, i stället. Nu hotas alltså Cavendish av en ny variant av Panamasjukan.

Det finns i dagsläget inget fungerande botemedel mot TR4.

Det råder också delade meningar om hur man bäst bör utforma framtidens bananodlingar. En del menar att GMO, det vill säga genetiskt modifierade organismer, är lösningen för att hitta en ny resistent sort. Andra menar att vi måste släppa synen på “idealbananen” och börja importera flera olika naturliga banansorter, vilket minskar risken att en smitta kan slå ut hela världens odlingar.

Cavendishbananen är, till skillnad från vilda bananer, frölös och förökas genom sticklingar av växten. Det gör att alla bananer delar arvsmassa.

Källa: National Geographic, Science, Panamadisease.org, Jonathan Yuen, m.fl.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.