– Bär premiärminister Netanyahu ansvar för den här situationen? För det här kolossala…  

Den israeliska journalisten hinner inte ens avsluta sin fråga innan Israels president, Isaac Herzog, svarar:

– Vi håller inte på med den frågan nu. Jag är säker på att alla israeler känner till den här diskussionen, men jag håller inte på med den just nu. 

”Diskussionen” som presidenten beskriver på presskonferensen i Jerusalem dit SVT och ett antal andra journalister, inhemska och utländska, bjudits in är den om hur det var möjligt för terrororganisationen Hamas att genomföra ett så omfattande angrepp på Israel. Ett angrepp som presidenten bara minuter tidigare beskrivit som det värsta massdödandet av judar han hört talas om sedan Förintelsen. Och vem som egentligen bär ansvar.  

Inte skulden för själva attacken mot civila, förstås. Ingen här säger något annat än att den ligger på de väpnade palestinska grupper som genomförde den. Inte heller ansvaret i en bredare betydelse av det alltmer spända läget och konflikten i stort. Utan ansvaret för att de israeliska myndigheter som har i uppgift att försvara medborgarna brustit så fundamentalt.

Hårda orden mot Netanyahu

Utanför presidentens residens står en handfull kvinnor med plakat som räknar upp döda, skadade och kidnappade. Vems fel är det, om man frågar kvinnorna som själva beskriver sig som långt ut på vänsterkanten? Jo, ”Satanyahus”.  

Dania, som jag pratar med utanför presidentresidenset i Jerusalem, försäkrar sig nogsamt om att jag förstår ordvitsen, och börjar sedan rada upp kritik mot premiärministern och hans högerregering.  

– Men ja, du vet väl också det – han blev ju förvarnad av egyptierna, säger hon.  

Egypten säger att man i någon form förvarnade Israel om ett hemskt och stundande hot. Besvärande för Netanyahu, som till och med i sitt tal till nationen kände sig nödgad att bemöta det och avfärda påståendet blankt. Men egyptierna har stått på sig och nu säger även amerikanska representanthusets utrikesutskottsordförande Michael McCaul att en sådan varning kom från Egypten tre dagar innan attackerna.

Kan ha undvikit akut politisk kris 

I israeliska medier frågar sig analytiker om Netanyahus premiärministerskap kan överleva denna kris. Att denna brutala attack skett med honom vid makten ses som ett hårt slag mot en politisk ledare som byggt en image som ”Mr Security”.  

Netanyahu kan ha undvikit en omedelbar politisk kris genom att bilda en enighetsregering och ett krigskabinett där även oppositionsledaren Benny Gantz ingår. I det traumatiserade och chockade tillstånd Israel befinner sig i är det också många som manar till enighet, och till ett åsidosättande av inhemska politikens konflikter.  

Bara under den kvart jag talar med kvinnorna utanför presidentresidenset svänger flera förbi för att skälla ut och anklaga dem för att så splittring. En taxichaufför med en svavelosande harang förolämpningar. En mild, engelsktalande man i blå skjorta som berättar att en anhörig dödades i lördags.  

Netanyahu har också visat sig vara en politisk överlevare av stora mått som gång på gång lyckas klamra sig tillbaka till toppen.

Det även när många, om än förmodligen med stöd av visst önsketänkande, räknat ut honom. Men israeler jag pratar med här säger att när den akuta sorgen och ilskan lagt sig kan frågan om vem som visste vad när, och var de israeliska myndigheterna egentligen brast, bli en ödesfråga för Israels ledare.