Eftersom Storbritannien varit nettobetalare till EU så uppstår snart ett stort hål i EU:s budget. För att klara det så ska det både sparas och alla länder ska betala mer, enligt förslag från EU-kommissionen.
Nya uppgifter kostar
Samtidigt har EU de senaste åren beslutat om nya uppgifter, och det är argument för att budgeten ska bli större. Exempel är ökad gränsbevakning, stöd till länder i Afrika för att minska migrationen, mer stöd till forskning och studentutbyte och satsning på utveckling av militär utrustning.
– Vi vet att EU är till stor nytta för Sverige, men kostnaden måste hållas nere, säger statsminister Stefan Löfven (S) på väg in till dagens toppmöte.
– Vi menar att budgeten ska gå till rätt saker, kostnaderna ska fördelas rättvist och vi vill ha en modernisering av budgeten.
Vill prioritera säkerhetsfrågor
Löfven vill prioritera säkerhetsfrågor, bland annat kampen mot organiserad brottslighet och terrorism, den inre marknaden och migration.
– Då måste man också vara beredd att diskutera vad som ska prioriteras ned. För oss är det exempelvis jordbruksstödet, säger Löfven.
Principen inom EU är att rikare länder betalar en större andel av EU:s utgifter. Idag betalas 1% av bruttonationalinkomsten BNI i EU-avgift. Förslaget är att avgiften ska öka till 1,1%.
Just för Sverige skulle det betyda en kraftig ökning, och den svenska regeringen har motsatt sig förslaget.
Tyskland överger Sverige
Sverige har färre allierade än tidigare när britterna nu lämnar och när den nya regeringskoalitionen i Tyskland förklarat sig beredd att betala mer till EU.
Alla EU-länder som är nettomottagare av EU-pengar trycker på för ökad budget. Här finns Polen och Ungern som får stora stöd till regional utveckling och jordbruk.
Toppmötet idag blir ett första tillfälle för regeringscheferna att ”känna på varann” och markera sina positioner. Sen väntar svåra och långdragna förhandlingar under det kommande året.