Den colombianska regeringens skattereform, som protesterna från början handlade om, inkluderade bland annat höjda inkomstskatter. Dessutom skulle moms på mat och andra basvaror införas. Enligt kritikerna riskerade förändringarna att slå hårt mot de fattigare delarna av landets befolkning, som redan fått ta en hård smäll i coronapandemin.

Skattereformen drogs tillbaka, men protesterna har fortsatt och handlar nu om fattigdom och arbetslöshet, säger SVT:s Latinamerikakorrespondent Tigran Feiler.

– Det finns många saker som kokar i det colombianska samhället. De allra flesta stödjer protesterna sedan kan det finnas synpunkter på vilka metoder man använder, men det finns ett massivt stöd för protesterna och mot regeringens politik.

Stora hål i offentliga finanserna

Regeringen å sin sida menar att man var tvungen att lägga fram en skattereform på grund av stora hål i de offentliga finanserna. Det i sig är inte en stridsfråga, utan den handlar om vem som ska betala notan för den ekonomiska krisen som bland annat pandemin orsakat, säger Tigran Feiler.

– Sen har diskussionen de senaste veckorna handlat mycket om hur man har hanterat protesterna från regeringens och säkerhetsstyrkornas sida.

Säkerhetsstyrkorna har anklagats för att använda övervåld mot demonstranterna, och en försvarsminister har därför frågats ut i senaten. Men regeringen har majoritet i parlamentet och det är inte troligt att anklagelserna får några större följder.

Brist på framtidsutsikter

Tigran Feiler säger att det är svårt att säga hur länge demonstranterna, som till stora delar är ungdomar, kommer orka hålla igång.

– Man får också se hur regeringen hanterar detta. Man har stoppat skattereformen, man har bytt ut några ministrar, Man har gjort en del saker, men än så länge har det inte dämpat ilskan som finns. När man pratar med ungdomarna får man bilden av att de inte ser en ljus framtid. De känner att de kommer att få ett sämre liv än deras föräldrar. Det är bristen på framtidsutsikter som driver på frustrationen och ilskan.