Anneli Wengelin, Kommerskollegiums expert på handels- och tullfrågor Foto: Alberto Pezzali // Malin Hoelstad/SvD/TT

Tre viktiga punkter för Sverige i förhandlingarna om ett handelsavtal med Storbritannien

Uppdaterad
Publicerad

Storbritannien skiljer sig från EU och det viktigaste är nu att reda ut hur relationen ska se ut efter utträdet. Här förklarar Anneli Wengelin, samordnare för Brexitfrågor vid Kommerskollegium, de tre viktigaste frågorna för Sverige i förhandlingen om ett handelsavtal med Storbritannien.

Ett brett, långt och djupt avtal

– Vi vill ha ett avtal med tjänster, personrörlighet och dataflöden med mera. Det ska täcka in så många områden som möjligt. Har man ett avtal som är mer omfattande så ökar förutsägbarheten för företagen i handeln med Storbritannien. På de områden där man inte kommit överens om regler kan Storbritannien göra lite vad som helst. Ju mer områden avtalet omfattar och ju djupare och mer långtgående åtaganden vi kan få britterna att genomföra, desto bättre förutsägbarhet för handeln helt enkelt, säger Anneli Wengelin.

Varor och tjänster måste sitta ihop

– Vi behöver ett avtal där varor och tjänster hänger ihop, för det är så starkt integrerat. Många företag säljer inte bara en maskin till Storbritannien, utan kanske också säljer installation, uppdateringar eller andra typer av tjänster kopplade till varan. Skapar man väldigt bra förutsättningar för varor, så kan de bli svårt att sälja sin vara eftersom du inte lika enkelt kan sälja tjänsterna till den. Sverige handlar med Storbritannien om många tjänster. Det rör sig om affärstjänster, särskild forskning, utveckling- och datatjänster, samt försäljning av licenser som ger företagen rätt att använda ett patent, säger Anneli Wengelin.

Skydd om det blir bråk

– För att förhindra att det uppstår problem eller tvister så behöver avtalet innehålla så starka mekanismer som möjligt för att säkerställa att EU och Storbritannien följer det som står i avtalet och att det framgår hur man löser tvister om sådana uppstår, säger Anneli Wengelin. 

Sveriges handel med Storbritannien

Värdet på Sveriges varuexport till Storbritannien är högre än värdet på tjänsteexporten, men de senaste åren har handeln med tjänster blivit allt viktigare.

Sverige exporterade år 2016 tjänster till Storbritannien för 52 miljarder kronor. Samtidigt importerade man tjänster för 62 miljarder kronor.

Sverige exporterade år 2018 varor till Storbritannien för mer än 81 miljarder kronor, och importerade varor för lite mer än 74 miljarder kronor. '

Källa: Kommerskollegium

Det här är Kommerskollegium

Kommerskollegium är Sveriges myndighet för utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik.

Myndigheten ansvarar för att förse regeringen med analyser och annat underlag inför förhandlingar och diskussioner i EU och i Världshandelsorganisationen WTO.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Brexit

Mer i ämnet