Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Subventionerna till fossila bränslen, som förra året för första gången nådde över 1000 miljarder dollar, gör det svårare att nå klimatmålen varnar forskare och experter. Foto: TT/AP/SVT

Mer än 12 000 miljarder i stöd till bensin och gas: ”Besvärande”

Uppdaterad
Publicerad

Subventionerna till fossila bränslen nådde nya rekordnivåer förra året. Höga gas- och bensinpriser gjorde att konsumentstöden för första gången uppgick till över 1000 miljarder dollar, trots löften om att ta bort dem.

Pristak och andra konsumentstöd för bensin och diesel, el och gas uppgick 2022 till omkring 1100 miljarder dollar, eller 12 000 miljarder kronor. De höga priserna efter Ukrainakriget har gjort att stöden mer än fördubblats jämfört med 2021, visar en ny rapport från Internationella energiorganet IEA.

– Det är besvärande att de finns kvar, trots att alla länder lovat i minst 14 års tid att ta bort eller reformera stöden, säger Jacob Skovgaard, statsvetare på Lunds universitet som studerat fossila subventioner.

Konsumentstöden till fossila bränslen har minskat de senaste tio åren men ökade till rekordnivåer förra året. Foto: IEA

Statliga stöd till olja och gas gör det svårare att nå klimatmålen, säger IEA, eftersom de motverkar sparsamhet och gör förnybara alternativ mindre konkurrenskraftiga.

Ger politiskt stöd 

Det mesta av fossilsubventionerna som IEA räknat in ges i utvecklings- eller tillväxtländer. Mer än hälften delas ut i länder som själva producerar olja och gas (se faktaruta). Många länder anser att stöden är nödvändiga för att sänka bränslekostnaderna för fattiga människor. Kritiker anser att stöden är ett sätt att köpa politisk popularitet och stabilitet. 

De sammanlagda stöden till fossila bränslen är dessutom större än IEA:s beräkning. Bland annat räknas varken stöd till producenter eller skattelättnader in.

Hotar klimatmålen 

Rekordstödet till det fossila sker samtidigt som FN:s klimatpanel varnar för att världen är på väg att missa klimatmålen stort. IEA slår fast i en annan rapport att utsläppen fortsatte att öka förra året, upp 1 procent. 

– Det är ett svårt besked för klimatomställningen. Vi har haft sjunkande subventioner under tio år, men med kriget blev det en rebound-effekt. Men jag tror att det kommer att vara ett litet hack i kurvan som inte påverkar omställningen på sikt, för där finns nu ett sådant momentum i förnybar energi som sol- och vindkraft, säger Måns Nilsson, chef på Stockholm Environment Institute. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App Store
Ladda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.