Turkiet under Erdogan har hamnat bland de tjugo största ekonomierna i världen. Man är därmed medlem i den exklusiva sammanslutningen G20 där Turkiet just nu är ordförandeland. Målet för Turkiet är att inom tio år tillhöra de tio största ekonomierna i världen.
Men problemen är stora. Turkiet var ett av de länder i världen som drabbades värst av den ekonomiska krisen 2008. Sedan dess har landet inte riktigt återhämtat sig.
Trygghetssymbol
President Erdogans parti Rättvise- och utvecklingspartiet, AKP, har av många turkar setts som en garant för ökad välfärd. När AKP fick makten 2002 började en positiv utveckling. De tidigare turkiska regeringarna hade regerat i ett ekonomiskt kaos och fick ta hjälp av Internationella valutafonden.
AKP har alltså länge varit en trygghetssymbol för många turkar. Nu har allt detta ändrats. AKP kan inte längre leverera vad väljarna har vant sig vid.
När AKP tillträdde började ekonomin att ta fart. 2002 hade Turkiet en bruttonationalprodukt på 3.600 dollar per invånare. 2013 hade den nästan tredubblats till 11.000 dollar.
Omöjligt hålla tillbaka arbetslösheten
Men tillväxten har hejdats, i fjol blev den bara 2,9 procent och för 2015 räknar experter på en tillväxt på kanske två procent. Under rekordåren var siffran som bäst nära 10 procent.
Med de aktuella siffrorna anses det omöjligt att hålla tillbaka arbetslösheten. Redan nu är 11,3 procent utan jobb, den högsta siffran på fem år. Ungdomsarbetslösheten ligger på över 20 procent.
Och orosmolnen hopar sig på andra områden. Den turkiska valutan har sjunkit med 40 procent mot dollarn på två år. Antalet utländska besökare har minskat med åtta procent. Turkiet är det land inom OECD som har det största underskottet i betalningsbalansen.
Beror på en motståndare
Detta kan betyda att AKP kommer att förlora röster i söndagens parlamentsval. En opinionsmätning av ett ansett institut gav AKP 40,5 procent av rösterna tio dagar före valet. I valet 2011 fick AKP nästan 50 procent.
President Erdogans plan har varit att minst få egen majoritet i årets val. Men om man ska tro opinionsmätningarna ser det inte ut som att hans drömmar kan förverkligas. Ekonomin ses som en av orsakerna till detta.
Mandatfördelningen för AKP i det nya parlamentet beror mycket på om en motståndare, det kurdiska partiet HDP, lyckas komma över tioprocentspärren och komma in i parlamentet.
Utländska investerare avgör
Den stagnerande ekonomin tillsammans med Erdogans allt mer auktoritära regeringsstil kan bidra till att årets val blir en motgång för honom – om opinionsmätningarna stämmer.
Sedan opinionsinstitut inför Israels, Polens och Storbritanniens val gett alldeles felaktiga prognoser är den internationella tilltron till sådana mätningar låg.
Ett av Turkiets problem är att man är extremt beroende av utländska investeringar. Det gick bra så länge Turkiet verkade vara stabilt under Erdogan. Men sedan protesterna, som skakade Turkiet 2013, har investerare fått en annan bild av Turkiet.
Hänger samman med ledarstilen
Landet ses alltså inte längre som stabilt. Och det kan sägas att detta bland annat hör samman med Erdogans ledarstil som anses splittra nationen och skapa motsättningar.
En orsak till oro är Erdogans offentligen förda polemik med landets riksbankschef, som han menade konspirerade med ”västliga element” för att hålla räntan uppe. Erdogan tvingade banken att sänka räntan mot dess egen vilja. Det är förhållanden som oroar investerare.
Rena demokratifrågor – som Erdogans försök att inskränka pressfriheten samt hans fälttåg mot Twitter och Facebook – skapar också oro bland investerare.
Enorma projekt
Ett annat problem är att en stor del av den turkiska ekonomin beror på byggandet. En rad enorma projekt – som ett presidentpalats, planer på världens största flygplats och världens största moské – har hållit ekonomin uppe. Högteknologisk industri är däremot sällsynt.
En del av de tidigare framgångarna beror också på en ökad privat konsumtion, som nu emellertid gör att hushållens sparande är rekordlågt.
Den regering som får makten efter valet måste förmodligen göra starka reduceringar inom den offentliga sektorn för att klara ekonomin.
Försvinner drömmen?
Frågan är nu om alla dessa ekonomiska problem kommer att drabba AKP i söndagens val. Det är ingen som tvekar om att AKP blir störst – men hur stort? Drömmen om en stor majoritet i parlamentet kan kanske bli svår att förverkliga.