Det är en kristdemokratisk och en socialdemokratisk parlamentsledamot som skrivit utkastet till uttalandet. Men när det hamnade på Utrikesministeriet och hos de ledande i partiernas förbundsdagsgrupper ströks ordet folkmord, enligt det tyska nyhetsmagasinet Der Spiegel.

Tyskland har i ett tidigare uttalande i princip uttalat sig för att det rör sig om ett folkmord.

Kritikerna menar nu att Tyskland fruktar den auktoritäre turkiske presidenten Recip Tayyip Erdogans vrede. I Turkiet finns tusentals tyska företag. Och i Tyskland bor cirka 1,5 miljoner turkar.

Tre miljoner döda

Massakrer på armenier, greker och assyrier från 1915 och flera år framåt ska ha kostat kanske tre miljoner människor livet. Största gruppen är 1,5 miljoner armenier, men till detta kommer 900.000 greker och 300.000 assyrier. 1,1 miljoner greker tvingades dessutom fly.

Påven Franciskus I kallade massakern för ett folkmord häromdagen. Turkiet svarade med att ta hem sin ambassadör från Vatikanstaten. Turkiet kallar alltsammans en internationell sammansvärjning.

Det är fler som är efter Turkiet i denna traumatiska fråga. EU-parlamentet beslöt att kräva att den turkiska regeringen erkänner ansvaret för det dåvarande Osmanska rikets illdåd. Riket var det nuvarande Turkiets föregångare.

Hundraårsjubileum

Det var den 25 april 1915 som turkiska myndigheter började gripa armeniska konstnärer, intellektuella, politiker och affärsmän fängslades. Det blev början på massakern på armenierna. I år är det alltså hundraårsminne för detta mest bortglömda folkmord.

Turkiet skyllde på att armenierna samarbetare med Turkiets fiende Ryssland. Turkiet hade slutit upp på Tysklands sida i det första världskriget som började 1914. Nu letade man efter syndabockar och talade om en internationell sammansvärjning mot riket.

Det hör till saken att alla de tre folkgrupper som mördades var kristna. I det osmanska riket levde cirka 20 procent kristna. I dag är siffran 0,2 procent.

”Kryper för Erdogan”

De tyska Grönas ledare Cem Özdemir, som har turkiska rötter, menar att Tyskland kryper för Erdogan. Även vänsterpartiet, Die Linke, och enskilda krist- och socialdemokrater kräver att man ska kalla det folkmord, skriver Der Spiegel.

På utrikesministeriet menar man att frågan är känslig därför att Turkiet har val den 7 juni och ett tyskt fördömande skulle kunna ge högerextrema nationalistiska grupper röstvinster.

Turkiet menar att det som inträffade var följderna av ett inbördeskrig, inte ett folkmord. En rad uttalanden från ledande turkar tycks dock bekräfta att man ville bli av med armenierna. De flesta forskare anser också detta – men Turkiet hittar alltid andra vetenskapsmän som stödjer den turkiska hållningen.

”Bara” 300.000 döda

Turkiet ska i något sammanhang ha nämnt att det ”bara” var 300.000 armenier som dödades. Och inte i ett folkmord.

För Tyskland blir frågan pinsam därför att man 1915 var krigsallierad med det Osmanska riket och en rad tyska officierar var verksamma i rikets krigsmakt.

Der Spiegel pekar på att författaren Jürgen Gottschlich nyligen har skrivit en bok med titeln ”Medhjälp till folkmord” (Beihilfe zum Völkermord) där han pekar på att tyskarna var Osmanska rikets närmaste allierade. Tyskarna inte bara tolererade mördandet utan bidrog också till att mordaktionerna kunde genomföras.

”Hårt men nödvändigt”

Han citerar enligt Der Spiegel den tyska marinattachén Hans Humann i juni 1915:

– Armenierna – på grund av sin sammansvärjning med Ryssland – blir nu mer eller mindre utrotade. Det är hårt, men nödvändigt.

Amiral Wilhelm Souchon, tysk chef för den osmanska flottan, skrev:

– För Turkiet skulle det bli en befrielse när de dödat den sista armeniern, då är de av med dessa statsfientliga blodsugare.

Den svenska riksdagen röstade 2010 med knapp majoritet för att kalla massakern ett folkmord.