De som har bearbetat är både statsminister Fredrik Reinfeldt, utrikesminister Carl Bildt och Sveriges Etiopien-ambassadör Jens Odlander.

Från att från början ha kritiserats för bristande intresse att bistå svenskarna har den svenska hållningen sedan klart ändrats.

Orättvis kritik?

Eller också var det en orättvis kritik. Den svenska regeringen försvarade sig själv med att man ville verka i det tysta – i så fall för att inte reta upp den etiopiska regimen. Svenskarna tycks målmedvetet ha följt en plan för att nå fram till den nu avlidne premiärministern.

Reinfeldt träffade Zenawi i februari i London på ett möte om Somalia. De hade redan tidigare träffats på FN:s klimatmöte i Köpenhamn 2009. Efter London-mötet uppges det att isen brutits i frågan.

Klartecken till nåd

Så vid det World Economic Forum i början av 2012 i Etiopiens huvudstad Addis Abeba möttes Carl Bildt och Zenawi igen och Zenawi ska då ha antytt att svenskarna kunde släppas.

I maj träffade sedan utrikesminister Bildt på nytt Zenawi i Etiopien och diskuterade etiopiensvenskarnas öde.

Enligt nyhetsbyrån Reuters hade premiärminister Zenawi gett klartecken till nåd för svenskarna före sin död.

Ödmjukt

Benådningen skulle sammankopplas med det etiopiska nyåret den 11 september. Detta var redan under Zenawis tid ett sätt att stöka undan den fråga, som lett till internationell kritik mot Etiopien.

Att svenskarna begärde nåd innebar att de lade sitt öde i etiopiska makthavares händer. Man överklagade inte. Man litade alltså ödmjukt på makthavarnas välvilja och bråkade inte i en högre domstolsinstans.

I samband med nyårsfirandet är det vanligt att man i Etiopien benådar straffade. Enligt Reuters ska i år 1.900 personer ha benådats, bland dem skulle alltså även de båda svenska journalisterna finnas.

Kritiserade inte

För regimen var det ett bekvämt sätt att lösa krisen. Att svenskarna greps och straffades hade att göra med att Etiopien ville statuera exempel. De hade tagit kontakt med gerillan i provinsen Ogaden. Etiopien behövde domen mot svenskarna för att varna andra.

Troligen av prestigeskäl hade den etiopiska regimen inte kunnat benåda svenskarna om det inte varit för nyåret. Plus att Sverige troligen hela tiden dragit sig för att offentligen kritisera – och därmed förödmjuka – regimen.

Mjuk diplomati

Nu skulle frigivandet av svenskarna kunna inordnas i regimens vanliga rutiner. Det skulle inte se ut som om man utan vidare gav sig för Sverige.

Frågan är om Sverige på något sätt utnyttjat det stora biståndet till Etiopien på över en kvarts miljard kronor. Troligen inte, ty det skulle ha setts som utpressning från etiopisk sida.

Sverige har uppenbarligen bedrivit en ganska mjuk diplomati. Man har inte kritiserat Etiopien för dess brist på yttrandefrihet.

Utrikesminister Bildt åkte till minneshögtiden för den döde premiärministern och uttalade sig välvilligt om hans politiska roll i världspolitiken.

Goda förbindelser

Om uppgifterna om frigivandet stämmer kan vi konstatera att Zenawis död inte ledde till att benådningen uppsköts. Nu sitter den förre utrikesministern Hailemariam Desalegn som uppges vara ersättare för Zenawi åtminstone fram till valen 2015.

Det är tydligt att han också funnit att nyåret och även ledarskiftet var en lämplig tidpunkt att avsluta konflikten med Sverige. Bakom det hela kan också ligga att Sverige ända sedan 1930-talet haft traditionellt goda relationer med Etiopien.