Det finns alltså en risk att de stridande parterna utnyttjar den sista tiden till att göra framryckningar. Det finns bedömare som talar om ett blodbad in i det sista – alltså innan vapenvila ska börja gälla.
Erfarenheterna av en vapenvila i september är dessutom dåliga. Vapenvilan förverkligades aldrig – striderna bara fortsatte.
Press på Putin
Den här gången försöker väst – i form av EU och USA – sätta ökad press på Rysslands president Vladimir Putin. Målet är att han ska tvinga de proryska rebellerna i östra Ukraina att lägga ned vapnen. Annars väntar nya ekonomiska straffåtgärder mot Ryssland.
EU försökte visa sin beslutsamhet genom att på torsdagens toppmöte bekräfta att tidigare beslutade sanktioner ska träda kraft. De är ett straff för den proryska attacken mot den viktiga ukrainska staden Mariupol.
Den eviga frågan är om Putin har tillräcklig makt över de proryska rebellerna: Kan han få dem att sluta? Frågan är också om han är villig att dra tillbaka sina egna trupper.
Tagit ledigt
Det senare är en känslig punkt – eftersom det enligt Ryssland inte finns några sådana soldater. Däremot möjligen, enligt Ryssland, ryska soldater som tagit ledigt från Röda armén och som slåss på den proryska sidan av solidaritet med separatisterna.
Pressen på Putin kommer också från USA. Och då gäller det inte bara ekonomiska sanktioner, som ytterligare kan förvärra den rådande ekonomiska krisen i Putins land.
Om vapenvilan inte hålls finns det också en mycket stor möjlighet att USA sänder vapen och militära instruktörer till Ukraina.
Ställföreträdande krig
Det skulle alltså bli ett slags ställföreträdande krig mellan USA och Ryssland i Ukraina. Det är utsikter som är mardrömslika för många västeuropeiska politiker.
Men om det finns press på Putin, så gäller detta även den ukrainske presidenten Petro Porosjenko.
Av honom krävs att han ska genomföra stora reformer på många områden, reformer som kan orsaka våldsamma protester i hans egen befolkning.
Prischock
Det gäller dels kraven för Internationella valutafonden (IMF) att han ska ta bort subventionerna på olja och gas, vilket kan leda till chockartade prishöjningar.
Han ska också rensa ut i den djungel av korruption som har förlamat det ukrainska samhället. Det kommer att göra honom oerhört impopulär. Detta är krav som IMF ställer för att Ukraina ska få 17,5 miljarder dollar i stöd.
Det gäller då – om IMF:s mål ska uppfyllas – att ta itu med korrumperade politiker och korrumperade stenrika oligarker som i hög grad har dominerat samhället i Ukraina.
Men han måste också se till att göra en stor reform på det administrativa planet. Det gäller att på kort tid utforma ett helt nytt samhällssystem. Det är också ett krav från EU för EU-medlemskap, som Ukraina hoppas på.
Måste hitta kompromiss
Porosjenko måste decentralisera den politiska makten och ge rebellregionerna Donetsk och Luhansk ökad självstyre. Kraven på honom från separatistiskt håll är höga.
I praktiken vill de styra sig själva – och Porosjenko måste hitta en kompromiss som tilltalar både hans egna nationalistiska krafter och de proryska separatisterna. Det är ett nästan olösligt problem.
Löst i sadeln
Trycket på Porosjenko är alltså enormt. Och det finns de som menar att Porosjenko sitter löst i sadeln. En som rent av hoppas på det är den politiske analytikern Sergej Markov som anses stå nära den ryska ledningen. I det tyska nyhetsmagasinet Der Spiegel säger han:
– Moskva behöver bara vänta tills premiärminister Jatsenjuk och säkerhetsrådets chef Turtjinov föreslår Washington att störta Porosjenko.