Stödet till Ukraina har börjat svikta och landet hoppas nu att toppmötet ska leda till ett långsiktigt stöd.

Samtidigt har Ungern sedan krigets början satt sig emot flera beslut som rör Ukraina, inklusive det nya långtidsstödet.

”EU:s kärnvapenbomb”

EU-beslut av den här storleken ska vara enhälliga och man har nu försökt sätta press på Ungern, mest via samtal, säger Ulrika Bergsten.

– Det läcker dock från tjänstemän att man om Ungern inte rättar in sig i ledet kommer att använda EU:s stora kärnvapenbomb, artikel sju, där man tar ifrån Ungern rösträtt.

– Men det kräver enhällighet och det kan bara grundas på att man anser att Ungern inte lever upp till EU:s stadgar.

Ungern har framfört krav på att pengarna till Ukraina ska omprövas varje år, men det har EU sagt nej till för att man vill ge långsiktighet till Ukraina.

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger på plats i Bryssel att det bästa vore ett samlat och långsiktigt stöd.

– Vi har ju det här mötet för att försöka enas. Men det vet vi ännu inte om vi gör och vi ska inte underskatta risken att vi inte enas.

Upplevs som orättvist

I Ukraina tycker man att det är orättvist att Ungern skulle kunna stoppa ett sådant här beslut.

– Man upplever att man strider för hela Europa och tycker att det är konstigt att européer inte förstår att det handlar om ens egen säkerhet, säger Elin Jönsson.

Det sviktande stödet påverkar kriget i Ukraina, förklarar hon. Hälften av landets budget går direkt till kriget och den andra halvan går till sociala utgifter som löner och pensioner.

– Det behövs mycket pengar till fronten och om man inte skulle få in pengarna som är riktade till samhället måste man ta pengar från kriget till samhället. Om inte samhället fungerar blir det svårt att föra kriget.

Samtidigt verkar det som att man hittat ett sätt att komma vidare utan Ungerns stöd.

– Skulle Ungern säga nej så kan de andra 26 länderna ändå komma överens om att fortsätta att ge stöd, säger Elin Jönsson.