Det är en klar förändring, som Obama ska meddela i ett linjetal om terroristbekämpning på torsdagen.

Enligt New York Times väntas Obama tala om att en ny fas inleds i USA:s kamp mot terrorism. Det betyder bland annat att det ska sättas en främre gräns för när detta krig ska anses avslutat.

Hittills har USA:s globala krig mot terrorismen ansetts ha ett öppet slut. Än så länge är den gränsen inte nådd, men Obama väntas tala om att al-Qaida nu är så försvagat att ett slut på kriget kan skymta.

Talet på torsdagen väntas alltså inskränka användningen av obemannade beväpnade luftfarkoster, drönare. De har utgjort själva kärnan i Obamas krigföring mot terrorister som al-Qaida och talibanerna i främst Pakistan, men även i Afghanistan, Irak, Jemen och Libyen.

Mycket kritik

Drönarkriget har utlöst mycket kritik. Det beror på att hundratals oskyldiga civila har dödats bara i Pakistan. Vita huset har bland annat kritiserats för man inte redovisat antalet dödsoffer och för att insynen varit obefintlig.

Häromdagen uttalade senatorer från båda partierna oro för att kongressen inte har någon insyn i det pågående kriget. Obama väntas nu lova mer öppenhet gentemot kongressen – och allmänheten.

Obama väntas även ta upp fånglägret Guantanamo på Kuba. Där finns sedan 2001 omkring 160 utländska fångar, som anses ha anknytning till terrorism,  hälften av dem hungerstrejkar. De har alltså suttit där i tolv år och ännu har inga bevis lagts fram som kan föra till en rättegång.

Obama lovade i sin valrörelse 2008 att Guantanamo-lägret ska stängas. Nu väntas han på nytt lova initiativ för att åtminstone reducera antalet fångar, enligt New York Times uppgifter.

Framgångens baksida

”Obamas krig” har betecknats som framgångsrikt. Mellan 3.000 och 4.700 människor har dödats. Drönar-kritiska organisationer talar om dödssiffror bland civila på mellan cirka 500 och 1.200.

Men ”framgången” har en baksida, som Obama troligen kommer att nämna. Dödandet har vållat stora politiska problem i relationerna med främst Pakistan. USA:s anseende – och Obamas, som ju fått Nobels fredspris – har också blivit lidande.

För första gången på onsdagen medgav USA att man dödat fyra amerikanska medborgare. Det har nämnts ofta i medierna, men USA har inte erkänt detta tidigare. Det handlar bland annat om en amerikansk medborgare, Anwar al-Awlaki, som dödats i Jemen. Även hans tonårige son dödades, erkänner nu USA.

USA:s medgivande följdes dock av en deklaration att dödandet var absolut nödvändigt och lagligt. Enligt New York Times baseras försvaret för att presidenten kan beordra amerikanska medborgare att dödas bland annat på utslag i Högsta domstolen under andra världskriget.

Varaktigt omedelbart hot

Obamas väntade inskränkningar i drönarkriget innebär att samma inskränkningar ska gälla för framtida attacker mot icke-amerikaner som de som gäller om amerikaner är inblandade.

Det betyder att de personer som ska dödas måste utgöra ett varaktigt omedelbart hot mot amerikaner och att dessa personer är omöjliga att tillfångata.

Det betyder att man i fortsättningen inte kan angripa grupper av människor som man antar är terrorister, vilket tidigare skett, med förödande följder för en rad oskyldiga civila.

Men Obama väntas samtidigt leverera ett försvar för drönarattackerna. Han väntas förklara de rättsliga grunderna för attackerna. Detta har hittills inte gjorts, de har varit hemliga.

Rätt att döda överallt

I dagens läge har faktiskt USA:s drönarattacker redan minskat. Inga har i år ägt rum i Somalia. I Jemen är en attack med två döda känd. I Pakistan är siffrorna också sjunkande. Orsaken är att man har dödat så många misstänkta terrorister att det finns få kvar att jaga.

Det har hittills varit underrättelseorganet CIA som svarat för de flesta attackerna, inte militären. Nu vill den nye CIA-chefen John O. Brennan – som är en av hjärnorna bakom ”Obamas krig” – vilja inrikta organisationens verksamhet på ren underrättelseverksamhet och spionage på fientliga grupper.

Men människorättsorganisationer är inte nöjda med Obamas nya linje. Det är fortfarande så att Obama anser sig ha rätt att döda vem som helst var somhelst i världen, säger till exempel Amnesty International.