Kommentar: Bo Inge Andersson Foto: SVT

Analys: USA och skräcken för vad som kommer härnäst

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Onsdagens blodiga attentat i Kalifornien krossade den idylliska föreställningen att USA kunde stå utanför sådana attacker som terroriströrelsen IS utfört i Europa. Nu väntar en hård politisk debatt i USA och hårdare tag mot misstänkta muslimska extremister. Den kommer troligen även att drabba andra muslimer, vilket kan öka spänningarna än mer.

Det är viktigt att komma ihåg att detta är det värsta terrordådet i USA efter attackerna i New York och Washington som kostade nära 3.000 människor livet den 11 september 2001.

Det är också viktigt att minnas att USA inte – som Europa redan under 1970-talet – har varit utsatt för terrorism, om man inte i detta inkluderar alla masskjutningar som ägt rum.

Masskjutning i San Bernardino

Redan terrordådet 2001 ändrade USA:s säkerhetspolitik i hemlandet – och utrikespolitiskt ledde det till kriget mot Saddam Husseins Irak 2003. Fast denne inte hade något med terrordådet att göra, kan vi säga att USA:s Irakkrig var det som ledde till att terroriströrelsen IS bildades.

Vad kommer härnäst?

Nu slår terrorismen till på nytt- och på amerikansk mark. , enligt amerikanska FBI. Det handlar inte bara om de tragiskt dödade 14 människorna i San Bernardino. Det handlar om fruktan för vad som ska komma därefter. Fruktan att fler liknande dåd kan hända runt om i USA.

Dåden i Paris kopplades av terroristerna samman med Frankrikes utökade bombningar av IS-mål. Samma koppling kan så klart göras när det gäller USA:s bombkrig mot IS i Irak och Syrien – samt drönarkrig i bland annat Pakistan.

Vad kommer härnäst? kommer att vara den fråga som amerikaner nu kommer att leva med – precis som i Europa, inklusive Ryssland samt i Turkiet. Om skräcken nu verkligen står till också i USA – ja, då kan vi vänta oss ett radikal förändrat samhällsklimat.

Hårdare tag

Det är ett likadant mönster som inträffat i Paris som vi nu ser kan hota USA. De uppgifter som kommit om gärningsmännens förflutna hittills tycks – om de stämmer – visa på hur svårt det är att trots ett grundligt kontrollförfarande förhindra terrorbenägna att komma in i landet.

Det kommer med allra största trolighet att ledda till krav på hårdare tag i USA:s kamp mot IS i Mellanöstern.

Men samtidigt är frågan om detta kan rädda USA undan attentat av det slag som vi just nu upplevt.

”Självradikalisering”

Här handlar det – om man ska tro den federala USA-polisen FBI – om ett agerande som inte nödvändigtvis behöver vara styrt av IS – bara inspirerat av IS. Det är alltså spontana aktioner, där det är svårt att övervaka personer före dåden, eftersom de agerar i en mycket begränsad grupp människor.

Denna ”självradikalisering” har redan uppmärksammats i Europa – och nu är det alltså USA som också drabbas av samma enorma problem: Hur ska man kunna spåra dessa gärningsmän innan de utfört sina dåd? Hur ska man kunna bekämpa det som ligger bakom deras fruktansvärda radikalisering?

Möjligheten – eller risken – finns att USA, med tanke på den enorma oro som redan beskrivs bland allmänheten, kommer att skärpa sina inlandsregler så att den kontrollstat, som växte fram efter dåden 2001, blir ännu starkare.

Krigstrött

Utrikespolitiskt kan det betyda att man i debatten med större allvar börjar diskutera att sända marktrupper till den oroliga regionen för att snabbare kunna krossa IS. Det skulle i så fall vara ett underkännande av president Barack Obamas tidigare strategi som pågått i snart sju år. Det skulle också vara en väldig upptrappning av kriget.

När Obama valdes 2008 var landet krigstrött, man ville slippa krigen både i Irak och Afghanistan. Detta har varit hans ledstjärna, att medvetet avstå från att sända marktrupper till krisområden. Han har i fallet IS satt sin tillit till flygattacker – han har också i flera krisländer utökat verksamheten med obemannade beväpnade drönare.

Stämningarna i USA, så som de beskrivs just nu, kan mycket väl kräva hårdare tag. Och det blir Obamas sak att på något sätt ta ställning till de krav om skärpning av USA:s militära hållning som kan göras.

Misslyckad integration

Problemet är – det säger de flesta inblandade i kampen mot IS – är att denna terrorism inte kan lösas med hjälp av ett militärt nedkämpande av enbart IS.

Det krävs en fred i Syrien, en lösning av Palestinafrågan, det krävs troligen enorma ekonomiska insatser för återuppbyggnadsarbete och arbete för en demokratisk utveckling i berörda länder och ändligt mycket mer. Saudiarabiens inflytande med en extrem och brutal variant av islam är ett annat problem, likså hur man ska komma till tals med ledarna i Iran. Det är lindrigt sagt enorma uppgifter som väntar.

Det finns, som vi nu ser i Europa och USA, enskilda extrema personer som kan utföra terrordåd utan att vara nära knuten till en terroriströrelse. Här ligger problemen på många håll – inklusive att integrationen av dessa personer i de nya hemländerna totalt har misslyckats. De tycks ha lämnats utanför.

Högljuddare

Den politiska debatten kommer att bli högljuddare. Det kan leda till, menar en del bedömare, att en radikal och obeprövad kraft som Donald Trump kommer att få ännu mer anhängare bland republikanerna.

Det kan leda till att även demokraten Hillary Clinton kommer i blåsväder: I fyra år ledde hon USA:s utrikespolitik, som med dåden i San Bernardino – och vad man fruktar ska komma därefter – av motståndare kan betecknas som ett misslyckande.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Masskjutning i San Bernardino

Mer i ämnet