Ett av president Trumps löften vid valet 2016 var att USA skulle lämna Afghanistan. Efter långa och svåra förhandlingar nåddes en uppgörelse med talibanerna i slutet av februari i år och ett par dagar senare kunde tillbakadragandet inledas. Inom 135 dagar ska 3 400 amerikanska soldater ha lämnat landet och målet är att lejonparten av de resterande 8 600 ska kunna vända hem under året.

Nu vill USA att FN:s säkerhetsråd välsignar avtalet för att sätta tryck på talibanerna och indirekt på den afghanska ledningen. Som en del av överenskommelsen ska 5 000 talibaner släppas ut från regimens fängelser, men frigivningen har dragit ut på tiden på grund av invändningar från Afghanistans president Ghani och det orsakar irritation i talibanrörelsen.

Amerikanskt tillbakadragande med förbehåll

Säkerhetsrådet står nu inför en komplicerad juridisk och politisk situation. Det hör till ovanligheterna att ett medlemsland begär att få stöd för ett avtal med en upprorsrörelse i ett annat land. En ytterligare komplikation är att överenskommelsen innehåller två hemliga tillägg om kampen mot terrorism och att säkerhetsrådet inte får information om vad tilläggen innebär.

I går meddelade talespersonen för USA:s styrkor i Afghanistan att de behåller ”samtliga militära möjligheter och mandat för att uppnå våra mål – vilket inkluderar antiterrorinsatser mot al-Qaida och IS, samt att stödja afghanska försvars- och säkerhetsstyrkor”. Det är med andra ord osäkert om samtliga amerikanska soldater lämnar landet inom 14 månader, så som avtalet stipulerar.

Frigivning efter påtryckningar

Syftet med överenskommelsen är att nå en långvarig fred i Afghanistan och för det krävs att talibanerna börjar förhandla direkt med den afghanska regeringen. Men det råder förvirring om vem som är landets legitime ledare efter presidentvalet. Både den sittande presidenten Ashraf Ghani och utmanaren Abdullah Abdullah hävdar att de segrade och i går höll de båda politikerna varsin insvärjningsceremoni.