Utegångsförbudet är det första i Bogotá sedan 1977, säger konfliktforskaren Jorge Restrepo till nyhetstjänsten Bloomberg.

Oroligheterna utbröt i torsdags efter den största politiska protestaktionen i landet på många år. Minst 250 000 personer gick ut på gatorna i Bogotá för att protestera mot mot president Iván Duques regering och mot de ekonomiska klyftorna i landet.

Slagsmål och plundring

Efteråt utbröt slagsmål och plundring på olika håll, i huvudstaden och i andra delar av landet.

I flera städer kallades militär in mot protesterna. Tre personer dödades i regionen Valle del Cauca i västra Colombia. Enligt myndigheterna dödades samtliga i samband med att polisen ingrep mot plundring, men de närmare omständigheterna framgår inte.

Myndigheterna uppger att minst 122 civilpersoner har skadats, liksom 151 poliser och militärer.

Tårgas på torget

På fredagen ägde nya protester rum, både fredliga och våldsamma. Polisen använde tårgas för att skingra demonstranter som samlats på Plaza Bolívar för att slå på kastruller framför parlamentsbyggnaden.

Maskerade ungdomar slogs med polis i delar av Bogotá, liksom i landets tredje största stad Cali.

Tidningen El Espectador har publicerat en filmsnutt som visar hur en stor grupp plundrare tar sig in i en butik genom att forcera metalljalusin med hjälp av en stulen lokalbuss.

Presidenten utlovar dialog

President Duque försöker nu gå demonstranterna till mötes för att lugna ned situationen. På fredagen utlovade han en ”nationell dialog” för att söka lösningar på problem som korruption och ojämlikhet.

Det är oklart hur utspelet bemöts av hans politiska motståndare, men det har i alla fall välkomnats av lantarbetarnas fackförening.

Vänsterledaren Gustavo Petro, som förlorade presidentvalet 2018 mot Duque, skriver på Twitter att regeringen går mot militarisering och diktatur och att brottslingar har fått betalt för att ställa till oroligheter i landet.